Vitamin D behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och bilda skelett och tänder.

Hur får vi i oss vitamin D?
Vi får i oss vitamin D från maten (t ex från fet fisk, ägg och vitamin D-berikade mjölkdrycker) samt att vitamin D bildas i huden när vi är ute i solen. Då Sverige inte är så soligt under stora delar av året är det viktigt att vi får i sig vitamin D från maten.

Hur mycket behöver vi?
Rekommenderad mängd är 10 mikrogram vitamin D per dag, för både barn och vuxna. Vitamin D kan lagras i kroppen och tas upp en dag då du äter lite mindre vitamin D. Den som undviker solen kan behöva ett extra tillskott av vitamin D.

Hur mycket vitamin D?
1 barnportion lax = 7 mikrogram
1 ägg = 2 mikrogram
10 g berikat smörgåsfett = 2 mikrogram
1 dl berikad mjölkdryck = 1 mikrogram
1 dl berikad yoghurt/fil = 1 mikrogram
1 tsk berikat matfett = 1 mikrogram

Vitamin D-brist
Långvarig brist kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Allvarlig brist på vitamin D kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige.

Kan man få i sig för mycket vitamin D?
Det är osannolikt att få i sig farliga mängder vitamin D enbart via maten, men skulle kunna överdoseras om man äter kosttillskott. Enligt Efsa är gränsen 100 mikrogram vitamin D per dag för vuxna.

Tillskott av vitamin D
Alla barn under två år behöver D-droppar varje dag, motsvarande 10 mikrogram D-vitamin. Dessa ges ut via BVC. Barn över två år som inte regelbundet äter mat som innehåller vitamin D eller har heltäckande kläder bör också ges D-droppar.

Källa: Livsmedelsverket

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds.

Äter du nötter och frön? Brukar du blötlägga dem? Här kommer snabbfakta om barn och nötter samt hur du blötlägger dem – om du vill göra det.

Näringsrikt
Både frön och nötter är bra källor till näring. De innehåller bland annat protein, fibrer, nyttiga fetter, zink, koppar, järn, selen, fosfor, magnesium, kalium, vitamin E, folat och vitamin B6. Rådet är att äta ett par matskedar om dagen av olika sorters nötter och frön.

Att blötlägga nötter och frön
Sannolikt kan blötläggning av nötter och frön minska fytat. Lägre fytatinnehåll kan bidra till att järn, zink och kalcium i nötterna blir mer tillgängliga. Blötläggningstiden kan variera beroende på sorts nöt eller frö, men handlar oftast om några timmar.

Måste jag blötlägga dem?
Livsmedelsverket har inget råd om att man bör blötlägga nötter och frön innan man äter dem och skriver att nötter och frön är nyttiga som de är utan blötläggning. Bra att känna till är att blötlagda nötter har kortare hållbarhet än torra nötter. Det är också viktigt att sortera bort missfärgade, skrumpna och mögliga nötter eftersom de kan innehålla mögelgifter.

Så blötlägger du nötter och frön
1. Skölj nötterna/fröerna med vatten.

2. Lägg dem sedan i en skål eller glasburk med vatten så de täcks och 1 msk salt per liter vatten. Låt ej stå i direkt solljus. Du kan även täcka över med en kökshandduk. Tiden här varierar beroende på typ av nöt/frö. Se nedan lista.

3. Sätt ugnen på över- och undervärme 50 grader. Skölj nötterna/fröerna och lägg ut på en ugnsplåt. Låt stå i ugn tills helt torra. Tiden varierar beroende på nöt/frö.

Tid i vatten
Mandlar: 8-12 timmar
Pumpakärnor: 5-8 timmar
Cashewnötter: 2-2,5 timmar
Hasselnötter: 4-6 timmar
Valnötter: 4 timmar
Solrosfrön: 2 timmar

Får barn äta nötter och frön?
Nötter och frön kan serveras redan till de som nyss börjat äta mat. Ett undantag är linfrön som inte bör ges till barn (t ex skedvis) då de innehåller det giftiga ämnet vätecyanid. Det går däremot bra att ge barn müsli, bröd med mera som innehåller lite linfrön.

Viktigt att tänka på är att inte ge små barn hela nötter då de kan fastna i halsen. I början av smakäventyret kan man t ex servera lite nötsmör på fingret och ge eller krossa nötter och frön och ha i maten, bakverk eller gröten. Här på mellistipset.se finns många recept med nötter och frön.

Barn och nötallergi
Eftersom nötter är en ganska vanlig allergi är rekommendationen att introducera just nötter innan barnet fyllt ett år. Det kan nämligen hindra att barnet utvecklar en allergi i framtiden. Finns nötallergi i släkten kan du vända dig till vården, t ex BVC, för att få stöd och råd innan du introducerar nötter.

Mellistipsets recept
Här hittar du en mängd recept som innehåller nötter och frön. Du avgör själv om du vill blötlägga dem innan du börjar baka. Här är några receptfavoriter:
•Mandelfrallor med päron
•Leopardblondie
•Jordnötsgott
•Kräm med smak av morotskaka

Källa: Livsmedelsverket

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne som behövs för att bygga upp skelett och tänder samt för musklernas och nervernas funktion.

Hur får vi i oss kalcium?
Kalcium finns i de flesta livsmedel. Allra mest i mjölkprodukter, nötter och bladgrönsaker. Vegetabiliska alternativ till mjölk är ofta berikade med kalcium. Kolla innehållsförteckningen!

Hur mycket kalcium per dag?
Från 6 månaders ålder behöver vi få i oss 540 mg kalcium per dag och med åren stiger siffran upp till 800 mg för vuxna. Tonåringar, gravida och ammande behöver däremot lite extra kalcium per dag 900 mg.

Kalcium per 100 g
Parmesanost 1380 mg
Torkade nypon 310 mg
Sötmandel 265 mg
Sardiner i olja 191 mg
Mjölk, fil, yoghurt 120 mg
Berikad havredryck 120 mg
Ägg 52 mg
Kokta kikärter 47 mg
Kokt broccoli 33 mg

Kalciumbrist
Brist på kalcium är inte så vanligt. Långvarig brist kan orsaka benskörhet. Hos barn kan det leda till tillväxthämning. Det är inte alltid några symtom visas. Misstänker du kalciumbrist bör du kolla upp det.

Kan man få i sig för mycket?
Det är osannolikt att få i sig för mycket kalcium via kosten, men det kan överdoseras genom intag av kosttillskott. Förvara därför kosttillskott oåtkomligt för barn.

Järn och kalcium
Kalcium kan hämma upptaget av järn om de intas under en och samma måltid. Järn är något små barn har svårt att få tillräckligt av. Du kan läsa med om barn och järn här.

Vitamin D och kalcium
För att kroppen ska kunna ta upp kalcium behövs vitamin D. Det får vi från exempelvis solen, matfetter, fet fisk, mjölk och ägg. Barn under två år bör få droppar med vitamin D varje dag.

Källa: Livsmedelsverket och sll.se

Barn under ett år ska gärna inte äta bladgrönsaker eller dricka rödbetsjuice. Har du koll på varför? Här kommer snabbfakta om just detta.

Nitrat och nitriter
Nitrat och nitrit förekommer naturligt i många livsmedel, t ex i rödbeta och spenat. En för stor mängd av nitrat och nitrit kan vara skadligt. Därför avråder Livsmedelsverket barn under ett år att äta gröna bladgrönsaker samt rödbetsjuice.

Vad är en bladgrönsak?
Det är bladen från olika ätbara grönsaksväxter. T ex sallad, spenat och ruccola. Det finns även vilda bladgrönsaker så som maskros, mjölkört, kirskål och brännässlor. Grönkål tillhör däremot släktet kål och räknas inte som en bladgrönsak.

Kan små barn äta rödbeta?
Rödbeta, gulbeta, polkabeta med flera kan även barn under ett år äta. Däremot råder försiktighet att ge dem just rödbetsjuice.

Varför rödbeta men inte juicen?
Det krävs flera rödbetor för att göra rödbetsjuice och alltså innehåller ett glas juice mer nitrat än en färsk rödbeta. Därför ska barn under ett år inte dricka just rödbetsjuice.

Vad händer efter ett års ålder?
Vänta med att ge rödbetsjuice och större mängder gröna bladgrönsaker tills barnet är ett år. Därefter kan man öka mängden efter hand.

Mellistipsets recept
För att du ska kunna känna dig trygg med vad ditt barn äter så använder Mellistipset endast ingredienser som barn från fyra månader får smaka på. Prova dessa goda recept med rödbeta i:
•Rödbetsplättar
•Rödbetsmuffins

Läs gärna mer om detta här på Livsmedelverket samt denna artikel med frågor och svar om just detta.

Källa: Livsmedelsverket

Mellistipset använder glutenfria produkter i sin bakning. Men vad är egentligen gluten och varför har Mellistipset valt att utesluta det?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds.

Vad är gluten?
Gluten är proteiner som finns i vete, råg och korn. T ex i vetemjöl som ofta finns i pasta, pannkakor, bröd, välling, barnmat, bakverk med mera. En del livsmedel, t ex havregryn och havredryck, kan även innehålla spår av gluten.

Tål alla gluten?
Nej. Spannmålsallergi innebär att en person är allergisk mot ett eller flera sädesslag, t ex vete. Det förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Celiaki kallas också för glutenintolerans. Det är inte en allergi och växer heller inte bort.

Celiaki
Celiaki innebär att den sjuke inte tål gluten. Gluten skadar då tarmluddet vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur kan det leda till näringsbrist och ohälsa. I Sverige beräknas ca 2% av befolkningen ha celiaki.

Barn och gluten
Celiaki är till viss del ärftligt. Forskning visar att mängden gluten kan påverka risken för celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll. Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt.

Mellistipset och gluten
Alla Mellistipsets recept är glutenfria. Dels för alla där ute som inte tål gluten, men också för att du som förälder i egen takt och i små mängder själv ska kunna ge ditt barn gluten när du vill. Prova t ex att laga Mellistipsets egna välling, gröt, bröd, muffins med mera helt utan gluten. Här är några receptfavoriter:
•Havrevälling
•Slät barngröt med smak av kokos
•Morotsfrallor
•Chokladmuffins med kokos och mandel

Visste du att…
…mjöl från durra, teff, bovete, havre och mandel faktiskt innehåller betydligt mer näring än t ex vanligt vetemjöl? Dessa bakar Mellistipsets ofta med och i mataffären hittar du dem oftast i närheten av vetemjölet.

Sök vård
Om du misstänker att ditt barn inte tål gluten, vänd dig till din BVC eller vårdcentral. Sjukvården kan utreda vad som orsakar barnets symtom.

Källa: Celiakiförbundet, 1177 och Livsmedelsverket