Kurser och recept inom barn och mat av kostrådgivare

Kategorier
Snabbfakta Tips med mera

Måste man koka alla bär?

Bär är både gott och nyttigt – men visste du att vissa bär faktiskt kan innehålla virus om de inte hettas upp ordentligt? I det här inlägget får du veta vilka bär du bör koka, varför det är viktigt och vad som gäller för små barn. Informationen är baserad på Livsmedelsverkets aktuella rekommendationer.

Virus som kan orsaka magsjuka

Frysta importerade bär, främst hallon men även jordgubbar och andra sorters bär, kan bära norovirus eller i sällsynta fall hepatit A-virus. En orsak kan vara att bären hanteras med händerna, till exempel vid plockning och rensning, av någon som själv är sjuk. En annan orsak kan vara förorenat vatten. Om du sedan äter dessa bär kan du bli magsjuk. Den går över av sig själv inom några dagar, men är så klart inte rolig att få. Barn är också känsligare än oss vuxna då deras immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat. Därför är det extra viktigt att inte utsätta små barn för onödiga risker via maten.

Färska bär och svenska bär

Det är mycket ovanligt att dessa virus hittas på färska bär och svenska bär. Alltså är det fritt fram att äta dessa som de är, både du och barnen.

Så blir du av med viruset

Ett eventuellt virus försvinner från bären genom att koka dem i 1 minut. Att värma bären i ugnen eller i mikron skulle eventuellt också kunna funka om bären når 100 grader. Livsmedelsverket rekommenderar däremot endast kokning.

Metod Effektivt mot virus? Rekommendation
Koka ✅ Ja, tydlig Koka minst 1 minut vid kokpunkt
Ugn ⚠️ Teoretiskt ja Kan fungera om det når 100 °C inuti
Mikro ❌ Inte rekommenderat Kan vara ojämn och ineffektiv

Detta gäller alltså endast frysta importerade bär. De färska bären och de svenska bären behöver du inte koka.

Barn och bär

Barn kan börja smaka på alla sorters bär redan från sex månaders ålder, eller som pyttesmå smakprover (exempelvis mixade bär) vid fyra månaders ålder. Men kom ihåg att koka de importerade frysta bären innan du serverar dem till barn! Små barn är extra känsliga för den här typen av virusinfektioner. Deras immunförsvar är inte fullt utvecklat, och vätskeförlust vid kraftiga kräkningar eller diarré kan snabbt bli allvarlig. Vill du lära dig mer om det stora matäventyret kan du gå min kurs här.

Måste man koka frysta grönsaker?

Nej, det behöver du inte. Frysta grönsaker är blancherade innan de fryses in, vilket innebär att de redan hettats upp snabbt och därmed är säkra att använda – även till små barn.

Mellistipsets recept med bär

Här på mellistipset.se finns ett stort utbud av goda recept på nyttiga mellanmål och fika. En del av dem med bär. Har du köpt frysta bär, dubbelkolla på förpackningen om de är svenska eller importerade så du vet om du behöver koka dem innan du använder dem i recepten. Många recept bakas även i ugnen eller kokas, då dör viruset. Här är några recept med bär i som jag tycker du ska testa:

Sammanfattning – så här gör du med bär

Typ av bär Måste kokas? Kommentar
Frysta importerade hallon ✅ Ja Koka i minst 1 minut
Andra frysta importerade bär ⚠️ Ja, som försiktighetsåtgärd Risk finns, även om den är lägre
Svenska frysta eller färska bär ❌ Nej Säkra att använda direkt
Frysta grönsaker ❌ Nej Redan förvällda (blancherade)
Källor: Livsmedelsverket – Virus på frysta importerade bär och Fråga Livsmedelsverket – Frysta frukter och grönsaker till barn

Kategorier
Reklam Tips med mera

Vad är mini ferrum? Därför använder jag det i recept till mina barn!

Inlägget innehåller annonslänkar för mini ferrum.

Enklare järnberikning i vardagen

Att få i sig tillräckligt med järn som liten kan kännas som en hel vetenskap – men det behöver inte vara så krångligt. Som kostrådgivare och tvåbarnsmamma här på Mellistipset delar jag med mig av näringsrika recept och konkreta tips till småbarnsföräldrar och i det här inlägget berättar jag vad mini ferrum är, varför jag själv använder det till mina barn – och hur du enkelt kan göra detsamma. Och missa inte min rabattkod nedan!

Varför är järn så viktigt för barn – även efter småbarnsåren?

Järn är en livsviktigt mineral – särskilt under barnets första år, men också långt upp i förskoleåldern och skolstarten. Barn växer snabbt och hjärnan utvecklas i rasande takt. Då behöver kroppen extra mycket järn.

Enligt Livsmedelsverket bör barn mellan 7–11 månader få i sig hela 11 mg järn per dag – vilket är mer än en vuxen man behöver! Även äldre barn behöver tänka på järnet, särskilt om de är kräsna eller äter små portioner.

Vill du fördjupa dig i ämnet? Läs mer om barn och järn här.

Vad är mini ferrum?

Mini ferrum är en svenskutvecklad järnberikningsprodukt som innehåller naturligt hemjärn från nötkreatur. Utvecklat av två småbarnsföräldrar med hjälp av en svensk järnforskare. Hemjärn tas lättare upp av kroppen än vegetabiliskt järn (icke-hemjärn) och produkten är helt fri från tillsatser.

Det är ett finmalet järnpulver som enkelt kan blandas ner i mat eller dryck – utan att smaka något. Jag blandar det ofta i gröt, plättar, smoothies och hemlagad mat.

Därför använder jag mini ferrum i mina barns mat

Jag har länge varit mån om att järnberika barnens mat och innan mini ferrum kom brukade jag smula ner palttunnbröd i maten för att få in mer järn. Det fungerade, men var både krångligt och innehöll gluten – något spädbarn inte ska få i sig allt för mycket av. Läs mer om barn och gluten här.

Mini ferrum är däremot:

  • redan i pulverform

  • helt glutenfritt (passar även barn med allergi)

  • och mycket lätt att använda i all typ av mat

Vi föräldrar får ofta höra från BVC att vi bör erbjuda barn järnberikad gröt eller välling, eftersom det annars är svårt att täcka dagsbehovet. Men tack vare mini ferrum kan jag istället laga egen hemlagad mat och ändå vara trygg med att barnen får i sig järn. Det betyder att jag kan variera maten mycket mer och introducera fler smaker tidigt, vilket jag tycker är viktigt.

Recept du kan använda mini ferrum i

Du kan använda mini ferrum i princip alla mina recept, men här är några extra populära som passar perfekt för järnberikning:

15% rabatt med min kod

Vill du också testa mini ferrum? Med koden MELLIS15 får du 15% rabatt som ny kund. Du handlar mini ferrum här.

Erbjudandet gäller endast nya kunder.

Sammanfattning och viktigt att tänka på

Mini ferrum är en naturlig och enkel lösning för att järnberika barnens mat – utan tillsatser och utan gluten. Det gör det möjligt att laga riktig, varierad mat för barn redan från start – och samtidigt ge dem det viktiga järnet de behöver för att växa och utvecklas.

Som med allt när det gäller näring är balans viktigt. För mycket järn är inte heller bra för små barn. Därför kan det vara klokt att inte kombinera flera järnberikade produkter så som detta pulver samtidigt som du ger palttunnbröd, andra järntillskott, färdigköpt välling eller industrigröt – om du inte har blivit rekommenderad det av barnläkare eller dietist. Läs också på förpackningarna där det alltid brukar stå en rekommenderad daglig dos.

Mini ferrum är en järnberikningsprodukt baserad på naturligt hemjärn från nötkreatur. Pulvret är varken veganskt eller vegetariskt. Följ alltid den rekommenderade dagliga dosen enligt förpackningen. Produkten bör inte användas som alternativ till en varierad kost och en hälsosam livsstil. Vid osäkerhet kring barnets järnbehov eller kombination med andra järnkällor, rådgör med BVC eller barnläkare.
Kategorier
Tips med mera

Potträning: Expertråd, recept samt tips från mig och följare

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Adlibris och Meds.

Dags för potträning? Då vill du läsa detta!

Sommaren är för många en perfekt tid att börja med potträning – och nu är det dags för oss igen. Lillebror här hemma är nu 2,5 år och har börjat visa tecken på att vilja gå på pottan, så vi känner att han är redo. Vi har rullat ihop alla mattor, ställt fram pottan – och så klart passade jag på att fråga mina följare på Instagram om deras bästa tips vid potträning.

Responsen var helt otrolig. Jag fick över 100 tips (!) och ett stort engagemang i inkorgen. Flera har också hört av sig och bett mig samla allt i ett inlägg – så här kommer det!

Här får du våra egna erfarenheter, experternas råd, alla kloka tips från er följare samt några mellistips som hjälper magen på traven när barnet börjar bajsa på pottan.

Våra erfarenheter, både med- och motgångar

Innan vi började potträningen med storebror läste vi boken Potträning på 3 dagar. Det var också flera följare som tipsade om denna bok. För oss tog det längre tid än tre dagar, men vi plockade med oss flera kloka råd.

Till en början gick det faktiskt ganska bra. Vi uppmuntrade, påminde och hade pottan lättillgänglig både inne och ute. Men efter några dagar hände något vi förstått är ganska vanligt: vår son blev rädd för att bajsa. Han höll sig för länge, blev förstoppad och fick till slut lite förstoppningsdiarré. Det var tufft för oss alla. Räddningen i detta var att berömma sonen för varje försök. Vi lärde oss mycket av detta – inte minst att magen spelar stor roll i potträningen.

Vad säger experterna om potträning?

Enligt 1177 och Knodd är några viktiga saker att tänka på vid potträning:

  • Vänta tills barnet visar intresse
  • Skapa en trygg och kravlös miljö
  • Gör potta eller toalettbesöken till en rutin
  • Undvik press – barn som känner krav kan börja hålla sig
  • Det är helt normalt att det går fram och tillbaka

Alla barn är olika – hitta ert sätt

En sak som blivit ännu tydligare efter att jag delat med mig på Instagram är att det inte finns ett rätt sätt. En metod som funkar i en familj kan vara helt fel i en annan. Därför vill jag inte ge en mall – men däremot visa på den bredd av tips som ni följare har delat med mig. Lyssna på ditt barn och barnets signaler 💜

Era bästa tips vid potträning – från en förälder till en annan

Här är de vanligaste och mest uppskattade tipsen ni delat med mig:

1. Låt barnet vara naken – hemma eller ute i trädgården

Många skrev att barnet kissade när de var nakna och att det gav dem en chans att känna in signalerna bättre. Det blir också mindre tvätt.

2. Pottrutiner – t.ex. efter mellis, före vila, efter frukost

Att koppla pottförsök till vardagsrutiner gör att det känns naturligt.

3. Läs böcker om pottan

Att läsa barnböcker om pottan eller toan gjorde det både kul och mindre läskigt för många barn. Tips på böcker är dessa Hej då blöjan!, Eine slutar med blöjan, Busiga bebbens potta, Äntligen bajs och Jag vill ha min potta.

4. Beröm alla försök – inte bara ”resultat”

Fira att barnet går till pottan, även om inget händer. Många betonade hur viktigt det var att inte fokusera på prestation.

5. Belöningssystem – klistermärken, pepp-tavla eller små ”överraskningar”

Många föräldrar gillar klistermärken och små överraskningar som pepp. Men det funkar inte för alla – ibland räcker det långt med beröm eller att göra pottsituationen lite extra mysig!

6. Ha pottan nära till hands – även ute

Att inte behöva springa iväg långt hjälpte barnet att hinna i tid.

7. Drick mycket – det hjälper både kiss och bajs

Flera nämnde att saftiga frukter, smoothie och kul flaskor lockade till att dricka mer. Vätska är även bra om barnet blivit lite förstoppat.

8. Stressa inte – pausa hellre om det känns fel

”Vi tog en paus i flera veckor – sen gick det galant”, skrev en följare. Flera delade liknande erfarenheter och beskrev hur en paus hjälpte både barnet och föräldrarna att slappna av. Samtidigt fanns det också de som tyckte det funkade bäst att vara konsekvent och fortsätta, även vid en del motgångar. Som med det mesta i föräldraskapet gäller det att känna in vad som passar just er.

Mat som hjälper magen vid potträning

Att hålla magen i balans är avgörande. Här är några saker som hjälpte oss:

Vätska – bjud ofta på vatten, smoothie, frukt, grönsaker eller annat med mycket vätska i.

Päron, aprikoser, katrinplommon och kiwi – hjälper tarmen att jobba och gör avföringen mjukare.

Banan, blåbär, ris, kokt morot – kan göra magen trög.

Fiberrika mellanmål – som grötpinnar, fruktbollar eller smoothies med pshylliumfröskal i. Se mina goda recept här.

Toaförsök efter mellis – tarmen sätts ofta igång av att äta, så vi tog för vana att ta en pottpaus efter mellanmålet.

Vill du ha recept som stöttar magen?

Här är några favoriter från Mellistipset:

Avslutningsvis: Ge det tid och va snäll mot dig själv

Potträning är en process – ibland med bakslag, ibland med stora framsteg. Var snäll mot dig själv och ditt barn. Och kom ihåg: det är helt okej att ta en paus och försöka igen.

Har du egna tips? Dela gärna i kommentarerna nedan så fler kan hjälpas åt!

Kategorier
Reklam Tips med mera

Oralmotorik, språkutveckling och Readioo – En viktig kombination

I samarbete och reklam för Readioo.

Kan mat påverka barnets språkutveckling? Ja, forskning tyder på att det kan finnas ett samband. Det är kanske inte så konstigt när vi tänker på hur olika konsistenser och texturer i maten hjälper barnet att träna upp musklerna i munnen – den så kallade oralmotoriken. Det är samma muskler som används för att forma ljud, ord och tal.

Jag blev riktigt nyfiken på det här sambandet och började läsa på. Det finns faktiskt flera intressanta artiklar och studier som pekar på hur matens konsistens kan spela en roll i barnets språkliga utveckling. I det här inlägget har jag sammanfattat det på ett enkelt sätt – och bjuder såklart också på mina bästa tips och några riktigt goda recept!

Tidig matintroduktion kan påverka barnets språk

Forskning visar att när barn får prova olika konsistenser av mat (så som puréer, bitar av mat och krispiga livsmedel) stimuleras musklerna i munnen, käkarna och tungan. Dessa muskler är inte bara viktiga för ätande utan också för talet. Att tidigt introducera varierade matstrukturer kan därför inte bara underlätta övergången till fast föda utan också stödja barnets språkliga framsteg.

I studier har man sett att barn som tidigt introduceras till mat med olika konsistenser, särskilt genom självständig ätning av plockmat, uppvisar mer avancerad språkutveckling. En studie fann att barn som åt själva och även åt plockmat hade lite bättre tal jämfört med barn som främst matades med bara puréer.

En omfattande fransk studie om barn som introducerades till matbitar först efter 10 månaders ålder hade lägre ”språkpoäng” vid 2 års ålder.

Dessa studier understryker vikten av att introducera varierade matstrukturer tidigt för att stödja både oralmotorisk och språklig utveckling.

Tal och oralmotorik – hur hänger det ihop?

Att tala är en komplex process som kräver samordnad rörelse av flera delar i munnen, såsom läppar, tunga och käke. Dessa muskler används inte bara vid ätande utan är också centrala för att forma ljud och ord. Även om oralmotorik (rörelser relaterade till ätande) och talmotorik (rörelser relaterade till tal) inte är exakt samma sak, överlappar de i funktion. En varierad kost som utmanar barnets munmotorik kan därmed indirekt stödja utvecklingen av de muskler som också används vid tal.

Stärk språket med Readioos interaktiva läspenna

Förutom att variera maten kan läsning vara ett kraftfullt verktyg för språkutveckling. Readioo har en läspenna som, när den duttas på kompatibla böcker och affischer, läser upp ord, ljud och musik. Detta engagerar barnet både auditivt och visuellt, vilket förstärker inlärningen av nya ord och begrepp.

Produkter som ”Bokstäver: Utforska bokstavsljuden från A till Ö” och ”Poster: Ljuda bokstaven” är utformade för att göra språkinlärning både rolig och interaktiv. Genom att kombinera dessa med varierad matintroduktion får ditt barn en holistisk start på sin språkliga resa.

Vi har själva läspennan och några böcker och affischer hemma och båda barnen (på 6 och 2 år) tycker de är jätteroliga. Affischerna är också fina att ha i hemmet.

15% rabatt med min kod

Jag har pratat med Readioo och fått en exklusiv rabattkod som jag vill dela tillsammans med dig. Använd koden Mellistipset15 i kassan och få 15% rabatt på readioo.com.

Mina sista tips för att stärka barnets oralmotorik

  • Variera matens konsistens tidigt: Introducera olika texturer redan mellan 6–9 månader för att främja oralmotorisk utveckling. I början är det viktigt att maten är mjuk. Testa exempelvis mina goda saftiga köttfärspinnar, mjuka brödpinnar och brysselkålspinnar.

  • Stöd språket genom läsning: Läs ofta för och tillsammans med barnet. Readioos läspenna är även ett toppenverktyg för att stimulera auditiv och visuell inlärning.

  • Kombinera för bästa resultat: Variera kosten, både konsistens och smak, och kombinera med läsning tillsammans med barnet för en stark grund för framtida språkutveckling.

Lär dig mer om det stora matäventyret

Jag har en onlinekurs för dig som nyligen fått eller snart ska få barn. I denna lär du dig allt du behöver veta inför matresan med din krabat. Här får du lära dig om Sveriges kostråd för matintroduktion och du får även ta del av mina egna tips och erfarenheter som kostrådgivare och mamma. Vi går igenom allt från smaksensationer till bitar av mat, hur du ska tänka kring matallergier, kosttillskott och förstoppning. Dessutom bjuder jag på flera goda recept och vi avslutar med perfekta 1-årstårtan.

Börja kursen idag genom att gå in här!

 

Källor: WALKIETALKIESPEECHTHERAPY, RAISINGCHILDREN, FAMP-IT, PubMed, PMC, SASS KC och readioo.com
Kategorier
Tips med mera

Börja med smakportioner vid 6 månaders ålder – därför är det viktigt

Runt 6 månaders ålder händer det något stort i ditt barns liv: det är dags att börja med smakportioner! Även om det kan kännas både spännande och lite nervöst, så är det faktiskt en viktig milstolpe – inte bara för smakupplevelsen, utan också för barnets näringsbehov.

Jag får ofta frågor som ”Måste man verkligen börja precis vid 6 månader?” eller ”Kan man inte vänta lite till?” – och svaret är att ja, det finns faktiskt flera bra anledningar att börja just då.

Energi- och järnbehovet ökar

Vid 6 månaders ålder räcker inte bröstmjölk eller modersmjölksersättning längre för att täcka hela barnets näringsbehov, framförallt inte när det gäller järn. Järnförråden som barnet byggt upp under graviditeten börjar ta slut och nu behövs extra energi och järn från maten.

Livsmedelsverket är tydliga: barn bör få i sig järnrik mat varje dag från det att de börjar äta. Det här är extra viktigt eftersom järnbrist hos små barn kan påverka både den motoriska och kognitiva utvecklingen negativt.

Vad är järnrik mat till bebisar?

Du behöver inte krångla till det – små mängder av järnrik mat kan göra stor skillnad. Här är några exempel:

Tips: Kombinera gärna järnrik mat med C-vitaminrika livsmedel, som frukt eller bär, för att öka upptaget.

Vill du veta mer om varför järn är så viktigt, vad som påverkar upptaget och vilka livsmedel som är järnrika?
Läs mitt inlägg om barn och järn här.

Välling är inte ett måste, men Livsmedelsverket rekommenderar det särskilt om barnet äter en helt vegetarisk kost – eftersom det kan vara svårare att få i sig tillräckligt med järn utan animaliska produkter.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn under 1 år väntar med bladgrönsaker.

Smakportioner – från nyfiken smak till näringsrik måltid

Från cirka 6 månaders ålder är det dags att gå från de pyttesmå smakproverna – som kanske började vid 4 månader – till riktiga smakportioner. Skillnaden? Nu handlar det inte bara om att låta barnet smaka, utan om att gradvis öka mängden mat för att täcka det ökade behovet av energi och näring, särskilt järn.

I början kan det fortfarande vara små mängder – en klick gröt, en sked mosad potatis eller en bit banan. Men målet är att successivt vänja barnet vid att äta större portioner och fler måltider per dag. Det är en process där barnet lär sig att äta vanlig mat, samtidigt som du fortsätter att amma eller ge modersmjölksersättning.

Att variera både smaker och konsistenser är ett bra sätt att hjälpa barnet vänja sig vid olika livsmedel. Det minskar risken för att barnet blir kräset längre fram. Och du – det behöver inte vara hemlagat varje gång. Barnmatsburkar kan också vara ett bra komplement.

Jag brukar säga: Låt det vara en lekfull upptäcktsfärd – inte ett projekt som måste bli perfekt!

Vill du ha hjälp på vägen?

Att börja med mat kan kännas som en djungel – särskilt när man möts av råd från alla håll. Därför har jag skapat en onlinekurs där jag guidar dig genom hela matintroduktionen, steg för steg. Kursen bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och min erfarenhet som kostrådgivare och tvåbarnsmamma. Du får konkreta tips, recept och svar på de vanligaste frågorna.

Läs mer och gå kursen här: kurser.mellistipset.se

Sammanfattning – varför börja med smakportioner vid 6 månader?

  • Barnets energibehov ökar

  • Järnförråden börjar ta slut – järnrik mat behövs dagligen

  • Matintroduktion vid rätt tid ger goda vanor

  • Små smakportioner hjälper barnet att vänja sig

  • Variation i smaker och konsistenser minskar risken för matvägran senare

Vill du ha en trygg och glädjefylld start på matresan?

Klicka här för att läsa mer om min onlinekurs!

Kategorier
Tips med mera

Hemmagjord välling vs butiksköpt

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds och MatHem.

Hur gör man egen välling? Är hemmagjord välling lika bra som köpt?

Välling är en traditionell svensk dryck som ofta ges till små barn som ett mättande mål på morgonen eller kvällen. Den består vanligtvis av spannmål (till exempel vete eller havre) och mjölk. Välling har getts i Sverige i generationer. I andra delar av världen är välling inte lika vanligt förekommande; istället ges ofta gröt eller annan fastare mat till små barn. Syftet med välling är att erbjuda en näringsrik och lättdrucken måltid. I Sverige berikas ofta färdigköpt välling med mineraler och vitaminer.

Kan jag göra min egen välling?

Ja, du kan göra din egen välling hemma. Genom att använda olika mjölsorter kan du anpassa vällingens näringsinnehåll. Exempel på lite mer näringsrika mjölsorter (i jämförelse med vetemjöl) är mjöl från durrabovetehavre och teff. Det är dock viktigt att vara medveten om att hemlagad välling kan ha lägre halter av vissa näringsämnen, såsom järn, jämfört med industriellt framställd och berikad välling. Järn är något barn har svårt att få tillräckligt av och behöver för bland annat hjärnans utveckling. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att barn under ett år får berikad pulvergröt eller välling, eftersom de ger mer vitaminer och mineraler än hemlagade varianter. Men du kan också järnberika din egen välling genom att ha i krossat palttunnbröd eller en skopa mini ferrum. Läs mer om mini ferrum i detta blogginlägg. Dessa innehåller blod från djur och har ett högt järnvärde. Ger du vällingen från en nappflaska kan du däremot behöva ha ett större hål i själva nappen.

Annars är min rekommendation, som alltid, att variera kosten och även tänka på att ge barnet en järnrik kost. Mer om detta kan du läsa om i detta blogginlägg om barn och järn. Välling är inget barn måste dricka, men det kan vara både gott och mättande och går utmärkt att ge som mellanmål ibland.

Recept på hemmagjord välling

Gör mina goda recept på välling! Vilken är din och ditt barns favorit? Kommentera gärna längst ned på denna sida! Det som skiljer mina vällingrecept åt är val av mjölsort där teffmjölet är det med mest järn i.

  • Havrevälling – min mest populära välling som har en mild, lätt söt och nötaktig smak.
  • Välling på teffmjöl – en sötaktig smak där mjölet har smaker med inslag av nötter och kakao.
  • Bovetevälling – distinkt, jordig och lite nötig smak med en viss beska.

Näringsjämförelse: Hemmagjord vs. köpt välling

Jag har jämfört näringsinnehållet mellan hemlagad och köpt välling för att ge dig mer insikt i deras respektive fördelar.

Näringsämne
(per 100 ml)
Havrevälling
(hemmagjord)
Teffvälling
(hemmagjord)
Bovetevälling
(hemmagjord)
Havrevälling
(butiksköpt)
Energi (kcal) 55 58 57 64
Protein (g) 1.8 2.0 1.9 1.5
Fett (g) 2.2 2.1 2.0 2.6
Kolhydrater (g) 7.5 8.0 7.8 8.6
Järn (mg) 0.3 0.8 0.5 1.2
Kalcium (mg) 55 60 58 90
Magnesium (mg) 10 15 14 12
Vitamin D (µg) 0 0 0 1.2
Vitamin B12 (µg) 0 0 0 0.3
Folsyra (µg) 5 8 6 15
Fiber (g) 0.8 1.2 1.0 0.9

Observera att värdena för hemlagad välling är uppskattningar och kan variera beroende på exakta ingredienser och proportioner.

Fördelar och nackdelar med hemmagjord och köpt välling

Hemmagjord välling:

  • Fördelar: Du har full kontroll över ingredienserna och kan undvika tillsatser. Det är också möjligt att anpassa receptet efter ditt barns specifika behov eller allergier.
  • Nackdelar: Den hemlagade versionen kan ha lägre halter av vissa näringsämnen, såsom järn, jämfört med berikade köpta alternativ. Det kräver också mer tid och förberedelse.

Köpt välling:

  • Fördelar: Dessa produkter är ofta berikade med viktiga vitaminer och mineraler, inklusive järn, vilket är viktigt för små barns utveckling. De är också praktiska och tidsbesparande.
  • Nackdelar: Du har mindre kontroll över ingredienserna, och vissa produkter kan innehålla tillsatser som du kanske vill undvika.

Hur ofta kan jag ge välling till mitt barn?

Det finns ingen exakt rekommendation för hur ofta du kan ge välling, men det är viktigt att erbjuda en varierad kost för att säkerställa att ditt barn får i sig alla nödvändiga näringsämnen. Livsmedelsverket påpekar att järnberikad gröt eller välling är bra även under barnets andra levnadsår. Du måste inte ge barnet varken gröt eller välling, men det är viktigt att du tänker på att ge barnet en järnrik kost. Du kan lära dig mer om detta i mitt blogginlägg om barn och järn. Det är också viktigt att introducera olika smaker och konsistenser för att främja ditt barns matvanor och utveckling.

Vikten av järn i barnets kost

Järn är ett essentiellt näringsämne för små barn och järnbrist kan leda till hälsoproblem. Eftersom hemlagad välling ofta innehåller mindre järn än berikade varianter är det viktigt att komplettera med andra järnrika livsmedel i barnets kost. För mer information om vikten av järn och hur du kan säkerställa att ditt barn får tillräckligt, läs mitt blogginlägg om barn och järn.

En kort sammanfattning om välling

Att välja mellan hemmagjord och köpt välling beror på dina prioriteringar och ditt barns behov. Hemmagjord välling ger dig kontroll över ingredienserna och möjligheten att undvika tillsatser, medan köpt välling ofta är berikad med viktiga näringsämnen, särskilt järn. Oavsett vad du väljer är det viktigt att erbjuda en varierad kost med olika smaker och konsistenser för att stödja barnets utveckling.

Vill du ha mer vägledning kring matintroduktion och näringsrik barnmat? Kika in min onlinekurs om mat för små barn, där jag går igenom allt du behöver veta för att göra matresan både enkel och rolig!

Källor: SLV.SE, 1177.SE, SEMPER, DietistNet för uträkning av näringsinnehåll
Kategorier
Tips med mera

Hur får jag mitt barn att äta mer varierat?

Jag vet precis hur det känns. Ena dagen älskar barnet tomat, nästa dag petas den bort med en rynkad näsa. Det är helt normalt att barn går igenom faser där de är mer skeptiska mot vissa rätter och livsmedel. Deras aptit kan också variera, inte minst under och efter sjukdom. Men ibland behöver vi alla konkreta tips och råd för att stötta barnet i att våga prova mer mat – och veta när det kan vara dags att ta hjälp.

Jag har därför tagit del av råd från barnläkare, forskare och barnspecialister för att samla de bästa tipsen till dig. Många av dessa råd går också hand i hand med att skapa matglädje, eftersom en positiv och lustfylld inställning till mat ofta gör det lättare för barnet att våga smaka nytt. Jag vill också passa på att tipsa om Smakexpeditionen och min egen onlinekurs, som hjälper dig att känna dig trygg i matintroduktionen. Mer om det nedan. Här kommer nu smarta och beprövade knep för att försöka få ditt barn att äta mer varierat:

Låt barnet vänja sig vid nya smaker – i sin egen takt

Det är lätt att tro att ett barn ”ogillar” en viss maträtt eller livsmedel efter bara ett försök, men forskning visar att det kan ta 10–15 gånger innan barnet accepterar en ny smak. Så ha tålamod!

  • Börja med små portioner – en pytteliten bit broccoli på tallriken är mindre skrämmande än en hel bukett.
  • Blanda det nya med det bekanta – servera den nya maten tillsammans med något barnet redan gillar. Det kan till exempel vara bröstmjölk eller ett livsmedel.
  • Fortsätt erbjuda, men utan press – tvinga eller muta inte, det kan skapa negativa associationer.

Tips från barnläkare: Att låta barnet få klämma, lukta och undersöka maten kan öka nyfikenheten och vilja att smaka.

Skapa en positiv och trygg måltidssituation

Måltider ska vara trevliga, inte en kamp. Här är några sätt att göra matstunden mer avslappnad:

  • Ät tillsammans – barn gör som vi gör, så visa att du gillar att äta varierat.
  • Undvik distraktioner – stäng av skärmar och ha fokus på måltiden.
  • Gör maten inbjudande – skär grönsaker i roliga former eller låt barnet plocka själv från skålar.

Tips från barnspecialister: Oroa dig inte om barnet äter lite vissa dagar – aptiten varierar naturligt. Se istället till att det finns hälsosamma val vid varje måltid.

Låt barnet vara delaktigt i matlagningen

Barn som får vara med och laga mat känner sig mer motiverade att smaka.

  • Låt barnet välja en ingrediens i affären.
  • Be dem hjälpa till att röra om, hälla eller lägga upp maten.
  • Gör det till en lek – ”Vilken färg har paprikan?” eller ”Vad tror du den här smakar?”.

Tips från forskare: Studier visar att barn som hjälper till i köket oftare provar nya livsmedel.

Lek er till nyfikenhet med Smakexpeditionen

Att göra mat till något roligt och spännande kan hjälpa barn att våga prova nya smaker. Smakexpeditionen har skapat en pysselbok för barn mellan 3–6 år som gör just detta. Genom klistermärken, spel och kreativa uppgifter får barnen utforska mat i en lekfull miljö, utan press vid matbordet. På så sätt kan de långsamt vänja sig vid nya livsmedel och bli mer nyfikna på att smaka.

Boken är perfekt för dig som har ett barn som är skeptiskt till nya smaker och vill hitta ett lättsamt sätt att närma sig utmaningen. Vi har själva ett exemplar hemma. Den är rolig, snygg och på ett kreativt och bra sätt har den uppmuntrat min äldsta son Alfred (då 5 år gammal) att smaka på några nya grejer. Kika in deras bok här: Smakexpeditionen.

När ska du ta hjälp?

Om ditt barns selektiva ätande skapar oro, påverkar deras tillväxt eller leder till näringsbrist, kan det vara bra att söka professionellt stöd. Prata med er kontakt på BVC eller besök er vårdcentral för att få hjälp.

Tecken på att det kan vara bra att vända sig till en expert:

  • Om barnet endast äter ett fåtal livsmedel och vägrar allt annat.
  • Om maten orsakar stora konflikter vid varje måltid.
  • Om barnet tappar vikt eller växer dåligt.

Lär dig allt om matäventyret

Om du har en bebis i din närhet och vill ge det en trygg och enkel väg in i matvärlden, kolla in min onlinekurs om matintroduktion. Här går jag igenom allt från näringslära och smaksensationer till hur du gör måltider roliga och stressfria.

Läs mer om kursen här: kurser.mellistipset.se

Dela gärna dina egna erfarenheter

Att få sitt barn att äta mer varierat kan ta tid, men med tålamod, lekfullhet och rätt strategier går det! Hoppas du fått med dig nya verktyg från detta inlägg. Och kom ihåg – du är inte ensam i detta!

Har du ett superknep som funkat hos er? Kommentera gärna nedan!

Detta blogginlägg bygger på råd och forskning från: Barnläkare och barnspecialister via 1177 Vårdguiden. Forskare inom barnnutrition och ätbeteende via Karolinska Institutet. Barnspecialister och dietister via Knodd.se. Selektivt ätande och stöd via Smakexpeditionen
Kategorier
Tips med mera

Får barn äta kakao och choklad? Här är allt du behöver veta!

Är det okej att små barn äter choklad och sådant med kakao i?

Många föräldrar undrar om det är lämpligt att ge kakao och choklad till sina barn. Enligt Svenska Livsmedelsverket finns det inga specifika rekommendationer i råden till spädbarn och barn som avråder oss från att ge kakao till barn, men det finns vissa saker att tänka på.

Skillnaden mellan kakao och choklad

Kakao är det pulver som utvinns från kakaobönan efter att fettet, kakaosmöret, har separerats. Det har en intensiv chokladsmak men är naturligt bittert och innehåller inget tillsatt socker. Choklad, däremot, består av en blandning av kakaomassa, kakaosmör, socker och ibland mjölk. Mörk choklad innehåller mer kakao och mindre socker än mjölkchoklad, medan vit choklad inte innehåller någon kakao alls – bara kakaosmör, socker och mjölkpulver.

Kakao och koffein

Kakao innehåller små mängder koffein, som bland annat kan påverka barns sömn och nervsystem. Även om mängden koffein är låg i en portion kakao, kan det vara bra att begränsa intaget för yngre barn. Solid Starts* skriver att smakprov av livsmedel som innehåller kakao kan erbjudas från 6 månaders ålder, men det är klokt att vänta med regelbunden introduktion tills barnet är äldre, med hänsyn till koffeininnehållet och eventuella allergener. Allergi mot kakao är däremot väldigt ovanligt.

Teobromin och tungmetaller i kakao

Förutom koffein innehåller kakao även teobromin, ett ämne som liknar koffein men har mildare stimulerande effekter. Teobromin finns naturligt i kakao och är generellt ofarligt i små mängder. Det är en av anledningarna till att choklad kan vara giftigt för djur som hundar, men människor bryter ner ämnet snabbare.

Kakao kan även innehålla små mängder tungmetaller, som kadmium, eftersom kakaoträdet tar upp mineraler från jorden där det växer. Halterna varierar beroende på ursprung och odlingsmetod. I Sverige finns gränsvärden som reglerar hur mycket kadmium som får finnas i kakao och vid normal konsumtion utgör det ingen hälsorisk för barn. Vill du vara extra försiktig kan du välja ekologisk kakao eller kakao från områden med lägre halter av tungmetaller.

Sockerinnehåll i choklad

Färdiga chokladkakor, chokladdrycker, chokladgodis osv innehåller ofta stora mängder tillsatt socker, vilket kan påverka barns hälsa, tänder och matvanor. Livsmedelsverket rekommenderar att små barn får så lite tillsatt socker som möjligt. Därför är det bäst att välja chokladprodukter med lägre sockerhalt eller att baka själv med kakao. Du hittar många goda och näringsrika recept utan tillsatt socker här på mellistipset.se. Och har det blivit en del kakao i veckan kan du såklart välja att ta lite mindre kakao i receptet.

Baka med kakao till barn

Jag kontaktade Svenska Livsmedelsverket och frågade specifikt om det går bra att ge små barn kakao. De svarade:

”Vi avråder inte från det i våra råd för spädbarn, barn 1-2 år eller barn över 2 år. Kakao innehåller små mängder koffein, men det har ingen betydelse när du bakar en kaka. Barn under ett år får gärna smaka.”

Efter detta utlåtande bakar jag och gör en del recept med kakao till små barn, men använder då ofta en ganska liten mängd i recepten. Det du som vuxen kan tänka på är att inte ge saker med kakao till små barn alltför ofta, eller i för stora mängder.

Hur mycket kakao och choklad kan barn äta?

Det finns inga exakta riktlinjer för hur mycket kakao eller choklad ett barn kan äta. En bra tumregel är att använda små mängder kakao när du lagar till barn. Och för barn, framförallt barn under två år, är det bäst att minimera intaget av färdiga kakor, choklad, godis, saft, läsk och annat som innehåller mycket tillsatt socker.

Nyttiga recept med kakao från Mellistipset

Jag använder kakao i flera av mina recept som är anpassade för barn. Troligen äter barnet inte upp en hel sats muffins eller chokladbollar på en dag, så på det stora hela kommer barnet få i sig en rätt liten mängd kakao när du serverar mina recept. Du kan självklart välja att ta lite mindre kakao i receptet om du hellre vill det. Här är några receptfavoriter:

Sammanfattning

Kakao kan absolut användas som ingrediens i något du bakar eller lagar och ges till barn i alla åldrar. Det innehåller lite koffein, som barn annars ska undvika, men använder du en liten mängd kakao kan barn äta det. Choklad, till exempel chokladgodis, chokladkakor, färdiga chokladdrycker osv, innehåller ofta mycket socker och lite näring. Då barn ständigt växer och utvecklas behöver de få i sig mycket näring och därför bör dessa sötsaker ges med måtta till barn. Baka då mycket hellre mina goda recept med kakao i! Då får barnet i sig godsaker med näring i sig och som är utan tillsatt socker.

Hoppas du gillade dessa tips och råd. Kommentera gärna hur du tänker kring kakao och barn eller om du har något annat på hjärtat kopplat till detta. Kanske vill du berätta om ditt favoritrecept med kakao?

 

*Solid Starts är en amerikansk plattform som erbjuder vägledning kring vilka livsmedel som är säkra för bebisar, när de kan introduceras och hur de bäst serveras. De grundar sina råd på forskning och expertutlåtanden från näringsexperter, logopeder och barnläkare.

Källor: Livsmedelsverket och Solid Starts

Kategorier
Tips med mera

Tips vid magsjuka hos små barn

Så hjälper du ditt barn att må bättre

Magsjuka hos barn kan kännas överväldigande för både barn och föräldrar. Jag vet precis hur det är – jag har själv haft några intensiva dygn med magsjuka här hemma. Men det finns knep och råd som kan hjälpa både stora och små att återhämta sig snabbare. Här delar jag mina bästa tips och såklart med några goda recept som passar perfekt när magen krånglar.

Viktigt att tänka på vid magsjuka

En av de viktigaste sakerna vid magsjuka är att undvika uttorkning. Barn förlorar snabbt vätska vid kräkningar och diarré, så försök att få i dem små mängder vätska ofta. Bröstmjölk eller modersmjölksersättning går utmärkt att ge. Annat kan vätskeersättning, hemmagjord eller från apoteket, vara en bra lösning.

Magsjuka kan också vara en känslomässigt jobbig upplevelse för barn, särskilt om de är små och inte förstår vad som händer. Många barn kan bli rädda när de kräks. Visa att du finns där som stöd och tröst och försök skapa lugn omkring dem. Men kom ihåg att vara noga med handhygienen för att undvika att smitta sprids vidare i familjen.

Håll också koll på barnets allmäntillstånd. Om barnet är väldigt trött, har svårt att få i sig vätska eller om symtomen pågår länge, kontakta vården. För fler råd och varningssignaler, läs mer på 1177 Vårdguiden.

Magsjuk av bär?

Visste du att frysta importerade bär kan vara en källa till magsjuka? Virussmitta, som norovirus, kan finnas på bären. Livsmedelsverket rekommenderar att alltid koka frysta bär i minst en minut innan de äts, speciellt om de kommer från länder utanför EU. Jag har tidigare skrivit mer om detta i mitt blogginlägg: Måste man koka alla bär?

Tips på stoppande mat vid diarré

Förutom min goda blåbärssoppa kommer här en lista på livsmedel och mat som kan ha stoppande effekt vid diarré.

  • Blåbär (även torkade blåbär)
  • Bananer (särskilt mogna bananer)
  • Vitt ris
  • Morötter
  • Palttunnbröd
  • Majs och majsgröt
  • Vitt bröd
  • Havregrynsgröt utan mjölk
  • Potatis (kokt)
  • Naturell yoghurt med levande bakteriekultur (kan hjälpa att återställa balansen i tarmfloran)

Goda recept som hjälper vid magsjuka

Att få i barnet näring och vätska kan vara en utmaning, men här är några recept som brukar gå hem.

För fler goda recept, kika runt här på mellistipset.se!

Håll barnet sysselsatt – lugna lekar och aktiviteter

När barnet börjar känna sig lite bättre, men fortfarande är hemma och återhämtar sig, kan det vara skönt att hitta på lugna aktiviteter tillsammans. Här är några tips på vad ni kan göra:

  • Läs en bok tillsammans.
  • Spela kort, memory eller ett brädspel.
  • Lägg pussel eller bygg ett torn med klossar.
  • Pyssla eller rita tillsammans.

Lär dig allt om att introducera mat till små barn

Om du är förälder till ett litet barn och känner dig osäker på hur du ska introducera mat, då är min onlinekurs perfekt för dig. I kursen går jag igenom allt du behöver veta – från vilka livsmedel barn bör undvika och hur du går från puré till bitar av mat. Läs mer om kursen här.

Källor: 1177 Vårdguiden och Livsmedelsverket
Kategorier
Snabbfakta

Introduktion av gluten till barn – Vad säger forskningen?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds.

Mellistipset använder glutenfria produkter i sin bakning. Men vad är egentligen gluten och varför har jag valt att utesluta det?

Vad är gluten och gluten i barnmat

Gluten är ett protein som finns naturligt i vete, korn och råg. För många vuxna och barn är gluten en vanlig del av kosten, men när det gäller bebisar är glutenintaget något som både forskare och svenska myndigheter har uppmärksammat. Mycket barnmat och recept som tipsas om till små barn innehåller ofta pasta, bulgur och andra glutenrika ingredienser – vilket kan förvåna med tanke på de råd som faktiskt finns kring gluten.

Tål alla gluten?

Nej. Spannmålsallergi innebär att en person är allergisk mot ett eller flera sädesslag, t ex vete. Det förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen hos ca 1–2% av alla svenskar där en inflammation startar när proteinet gluten når tunntarmen.

Vad säger forskningen om gluten för bebisar?

Nyare forskning tyder på att gluten introducerat i små mängder, snarare än att uteslutas helt, kan hjälpa till att minska risken för glutenintolerans. Genom att introducera gluten i små, kontrollerade mängder under det första levnadsåret kan man främja en hälsosam utveckling av immunförsvaret, vilket Svenska Livsmedelsverket också stöder. Men eftersom det är svårt att kontrollera mängder i glutenrika barnmatsprodukter har jag valt att utveckla glutenfria recept på Mellistipset, så att du som förälder kan bestämma när och hur ditt barn introduceras för gluten.

Mellistipset och gluten

Alla Mellistipsets recept är glutenfria. Att starta med glutenfria recept ger dig som förälder kontroll över glutenmängderna och låter dig säkerställa att introduktionen sker långsamt. Om ditt barn sedan tolererar små mängder kan ni gradvis öka glutenintaget – något jag går in mer på i min kurs om matintroduktion för små barn.

Prova också några av mina goda, glutenfria recept. Här är några receptfavoriter:

Visste du att…

…mjöl från durra, teffbovete, havre och mandel faktiskt innehåller betydligt mer näring än t ex vanligt vetemjöl? Dessa bakar Mellistipsets ofta med och i mataffären hittar du dem oftast i närheten av vetemjölet.

När ska du söka vård?

Om du misstänker att ditt barn inte tål gluten, vänd dig till din BVC eller vårdcentral. Sjukvården kan utreda vad som orsakar barnets symtom.

Vill du lära dig mer om mat till barn den första tiden?

I min onlinekurs om matintroduktion får du veta allt om hur du tryggt kan introducera fast föda. Kursen är baserad på svenska kostråd samt mina egna värdefulla tips och råd som kostrådgivare och tvåbarnsmamma. Börja kursen redan idag, du har tillgång till den ett helt år.

Källor: Celiakiförbundet, 1177 och Livsmedelsverket

Receptbok

Ännu fler goda, snabba och nyttiga recept i boken.

Receptbok
Ännu fler goda och nyttiga recept i boken.