Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Adlibris och Meds.

Dags för potträning? Då vill du läsa detta!

Sommaren är för många en perfekt tid att börja med potträning – och nu är det dags för oss igen. Lillebror här hemma är nu 2,5 år och har börjat visa tecken på att vilja gå på pottan, så vi känner att han är redo. Vi har rullat ihop alla mattor, ställt fram pottan – och så klart passade jag på att fråga mina följare på Instagram om deras bästa tips vid potträning.

Responsen var helt otrolig. Jag fick över 100 tips (!) och ett stort engagemang i inkorgen. Flera har också hört av sig och bett mig samla allt i ett inlägg – så här kommer det!

Här får du våra egna erfarenheter, experternas råd, alla kloka tips från er följare samt några mellistips som hjälper magen på traven när barnet börjar bajsa på pottan.

Våra erfarenheter, både med- och motgångar

Innan vi började potträningen med storebror läste vi boken Potträning på 3 dagar. Det var också flera följare som tipsade om denna bok. För oss tog det längre tid än tre dagar, men vi plockade med oss flera kloka råd.

Till en början gick det faktiskt ganska bra. Vi uppmuntrade, påminde och hade pottan lättillgänglig både inne och ute. Men efter några dagar hände något vi förstått är ganska vanligt: vår son blev rädd för att bajsa. Han höll sig för länge, blev förstoppad och fick till slut lite förstoppningsdiarré. Det var tufft för oss alla. Räddningen i detta var att berömma sonen för varje försök. Vi lärde oss mycket av detta – inte minst att magen spelar stor roll i potträningen.

Vad säger experterna om potträning?

Enligt 1177 och Knodd är några viktiga saker att tänka på vid potträning:

• Vänta tills barnet visar intresse
• Skapa en trygg och kravlös miljö
• Gör potta eller toalettbesöken till en rutin
• Undvik press – barn som känner krav kan börja hålla sig
• Det är helt normalt att det går fram och tillbaka

Alla barn är olika – hitta ert sätt

En sak som blivit ännu tydligare efter att jag delat med mig på Instagram är att det inte finns ett rätt sätt. En metod som funkar i en familj kan vara helt fel i en annan. Därför vill jag inte ge en mall – men däremot visa på den bredd av tips som ni följare har delat med mig. Lyssna på ditt barn och barnets signaler 💜

Era bästa tips vid potträning – från en förälder till en annan

Här är de vanligaste och mest uppskattade tipsen ni delat med mig:

1. Låt barnet vara naken – hemma eller ute i trädgården

Många skrev att barnet kissade när de var nakna och att det gav dem en chans att känna in signalerna bättre. Det blir också mindre tvätt.

2. Pottrutiner – t.ex. efter mellis, före vila, efter frukost

Att koppla pottförsök till vardagsrutiner gör att det känns naturligt.

3. Läs böcker om pottan

Att läsa barnböcker om pottan eller toan gjorde det både kul och mindre läskigt för många barn. Tips på böcker är dessa Hej då blöjan!, Eine slutar med blöjan, Busiga bebbens potta, Äntligen bajs och Jag vill ha min potta.

4. Beröm alla försök – inte bara ”resultat”

Fira att barnet går till pottan, även om inget händer. Många betonade hur viktigt det var att inte fokusera på prestation.

5. Belöningssystem – klistermärken, pepp-tavla eller små ”överraskningar”

Många föräldrar gillar klistermärken och små överraskningar som pepp. Men det funkar inte för alla – ibland räcker det långt med beröm eller att göra pottsituationen lite extra mysig!

6. Ha pottan nära till hands – även ute

Att inte behöva springa iväg långt hjälpte barnet att hinna i tid.

7. Drick mycket – det hjälper både kiss och bajs

Flera nämnde att saftiga frukter, smoothie och kul flaskor lockade till att dricka mer. Vätska är även bra om barnet blivit lite förstoppat.

8. Stressa inte – pausa hellre om det känns fel

”Vi tog en paus i flera veckor – sen gick det galant”, skrev en följare. Flera delade liknande erfarenheter och beskrev hur en paus hjälpte både barnet och föräldrarna att slappna av. Samtidigt fanns det också de som tyckte det funkade bäst att vara konsekvent och fortsätta, även vid en del motgångar. Som med det mesta i föräldraskapet gäller det att känna in vad som passar just er.

Mat som hjälper magen vid potträning

Att hålla magen i balans är avgörande. Här är några saker som hjälpte oss:

Vätska – bjud ofta på vatten, smoothie, frukt, grönsaker eller annat med mycket vätska i.

Päron, aprikoser, katrinplommon och kiwi – hjälper tarmen att jobba och gör avföringen mjukare.

Banan, blåbär, ris, kokt morot – kan göra magen trög.

Fiberrika mellanmål – som grötpinnar, fruktbollar eller smoothies med pshylliumfröskal i. Se mina goda recept här.

Toaförsök efter mellis – tarmen sätts ofta igång av att äta, så vi tog för vana att ta en pottpaus efter mellanmålet.

Vill du ha recept som stöttar magen?

Här är några favoriter från Mellistipset:

• Pärongröt med ägg och hallon – snäll och mättande

• Aprikos- eller plommonpuré – perfekt vid trög mage

• Kiwi- och jordgubbsglass – både vätska och fiber i ett

• Järnrika chokladrutor med aprikos – utgoda och snälla mot magen

Avslutningsvis: Ge det tid och va snäll mot dig själv

Potträning är en process – ibland med bakslag, ibland med stora framsteg. Var snäll mot dig själv och ditt barn. Och kom ihåg: det är helt okej att ta en paus och försöka igen.

Har du egna tips? Dela gärna i kommentarerna nedan så fler kan hjälpas åt!

Runt 6 månaders ålder händer det något stort i ditt barns liv: det är dags att börja med smakportioner! Även om det kan kännas både spännande och lite nervöst, så är det faktiskt en viktig milstolpe – inte bara för smakupplevelsen, utan också för barnets näringsbehov.

Jag får ofta frågor som ”Måste man verkligen börja precis vid 6 månader?” eller ”Kan man inte vänta lite till?” – och svaret är att ja, det finns faktiskt flera bra anledningar att börja just då.

Energi- och järnbehovet ökar

Vid 6 månaders ålder räcker inte bröstmjölk eller modersmjölksersättning längre för att täcka hela barnets näringsbehov, framförallt inte när det gäller järn. Järnförråden som barnet byggt upp under graviditeten börjar ta slut och nu behövs extra energi och järn från maten.

Livsmedelsverket är tydliga: barn bör få i sig järnrik mat varje dag från det att de börjar äta. Det här är extra viktigt eftersom järnbrist hos små barn kan påverka både den motoriska och kognitiva utvecklingen negativt.

Vad är järnrik mat till bebisar?

Du behöver inte krångla till det – små mängder av järnrik mat kan göra stor skillnad. Här är några exempel:

• Berikad gröt eller välling

• Kött, fisk, ägg

• Baljväxter som linser och bönor

• Fullkornsprodukter

• Palttunnbröd

• Mini ferrum – läs mer i detta blogginlägg

Tips: Kombinera gärna järnrik mat med C-vitaminrika livsmedel, som frukt eller bär, för att öka upptaget.

Vill du veta mer om varför järn är så viktigt, vad som påverkar upptaget och vilka livsmedel som är järnrika?
Läs mitt inlägg om barn och järn här.

Välling är inte ett måste, men Livsmedelsverket rekommenderar det särskilt om barnet äter en helt vegetarisk kost – eftersom det kan vara svårare att få i sig tillräckligt med järn utan animaliska produkter.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn under 1 år väntar med bladgrönsaker.

Smakportioner – från nyfiken smak till näringsrik måltid

Från cirka 6 månaders ålder är det dags att gå från de pyttesmå smakproverna – som kanske började vid 4 månader – till riktiga smakportioner. Skillnaden? Nu handlar det inte bara om att låta barnet smaka, utan om att gradvis öka mängden mat för att täcka det ökade behovet av energi och näring, särskilt järn.

I början kan det fortfarande vara små mängder – en klick gröt, en sked mosad potatis eller en bit banan. Men målet är att successivt vänja barnet vid att äta större portioner och fler måltider per dag. Det är en process där barnet lär sig att äta vanlig mat, samtidigt som du fortsätter att amma eller ge modersmjölksersättning.

Att variera både smaker och konsistenser är ett bra sätt att hjälpa barnet vänja sig vid olika livsmedel. Det minskar risken för att barnet blir kräset längre fram. Och du – det behöver inte vara hemlagat varje gång. Barnmatsburkar kan också vara ett bra komplement.

Jag brukar säga: Låt det vara en lekfull upptäcktsfärd – inte ett projekt som måste bli perfekt!

Vill du ha hjälp på vägen?

Att börja med mat kan kännas som en djungel – särskilt när man möts av råd från alla håll. Därför har jag skapat en onlinekurs där jag guidar dig genom hela matintroduktionen, steg för steg. Kursen bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och min erfarenhet som kostrådgivare och tvåbarnsmamma. Du får konkreta tips, recept och svar på de vanligaste frågorna.

Läs mer och gå kursen här: kurser.mellistipset.se

Sammanfattning – varför börja med smakportioner vid 6 månader?

• Barnets energibehov ökar

• Järnförråden börjar ta slut – järnrik mat behövs dagligen

• Matintroduktion vid rätt tid ger goda vanor

• Små smakportioner hjälper barnet att vänja sig

• Variation i smaker och konsistenser minskar risken för matvägran senare

Vill du ha en trygg och glädjefylld start på matresan?

Klicka här för att läsa mer om min onlinekurs!

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds och MatHem.

Hur gör man egen välling? Är hemmagjord välling lika bra som köpt?

Välling är en traditionell svensk dryck som ofta ges till små barn som ett mättande mål på morgonen eller kvällen. Den består vanligtvis av spannmål (till exempel vete eller havre) och mjölk. Välling har getts i Sverige i generationer. I andra delar av världen är välling inte lika vanligt förekommande; istället ges ofta gröt eller annan fastare mat till små barn. Syftet med välling är att erbjuda en näringsrik och lättdrucken måltid. I Sverige berikas ofta färdigköpt välling med mineraler och vitaminer.

Kan jag göra min egen välling?

Ja, du kan göra din egen välling hemma. Genom att använda olika mjölsorter kan du anpassa vällingens näringsinnehåll. Exempel på lite mer näringsrika mjölsorter (i jämförelse med vetemjöl) är mjöl från durra, bovete, havre och teff. Det är dock viktigt att vara medveten om att hemlagad välling kan ha lägre halter av vissa näringsämnen, såsom järn, jämfört med industriellt framställd och berikad välling. Järn är något barn har svårt att få tillräckligt av och behöver för bland annat hjärnans utveckling. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att barn under ett år får berikad pulvergröt eller välling, eftersom de ger mer vitaminer och mineraler än hemlagade varianter. Men du kan också järnberika din egen välling genom att ha i krossat palttunnbröd eller en skopa mini ferrum. Läs mer om mini ferrum i detta blogginlägg. Dessa innehåller blod från djur och har ett högt järnvärde. Ger du vällingen från en nappflaska kan du däremot behöva ha ett större hål i själva nappen.

Annars är min rekommendation, som alltid, att variera kosten och även tänka på att ge barnet en järnrik kost. Mer om detta kan du läsa om i detta blogginlägg om barn och järn. Välling är inget barn måste dricka, men det kan vara både gott och mättande och går utmärkt att ge som mellanmål ibland.

Recept på hemmagjord välling

Gör mina goda recept på välling! Vilken är din och ditt barns favorit? Kommentera gärna längst ned på denna sida! Det som skiljer mina vällingrecept åt är val av mjölsort där teffmjölet är det med mest järn i.

• Havrevälling – min mest populära välling som har en mild, lätt söt och nötaktig smak.
• Välling på teffmjöl – en sötaktig smak där mjölet har smaker med inslag av nötter och kakao.
• Bovetevälling – distinkt, jordig och lite nötig smak med en viss beska.

Näringsjämförelse: Hemmagjord vs. köpt välling

Jag har jämfört näringsinnehållet mellan hemlagad och köpt välling för att ge dig mer insikt i deras respektive fördelar.

Näringsämne (per 100 ml)	Havrevälling (hemmagjord)	Teffvälling (hemmagjord)	Bovetevälling (hemmagjord)	Havrevälling (butiksköpt)
Energi (kcal)	55	58	57	64
Protein (g)	1.8	2.0	1.9	1.5
Fett (g)	2.2	2.1	2.0	2.6
Kolhydrater (g)	7.5	8.0	7.8	8.6
Järn (mg)	0.3	0.8	0.5	1.2
Kalcium (mg)	55	60	58	90
Magnesium (mg)	10	15	14	12
Vitamin D (µg)	0	0	0	1.2
Vitamin B12 (µg)	0	0	0	0.3
Folsyra (µg)	5	8	6	15
Fiber (g)	0.8	1.2	1.0	0.9

Observera att värdena för hemlagad välling är uppskattningar och kan variera beroende på exakta ingredienser och proportioner.

Fördelar och nackdelar med hemmagjord och köpt välling

Hemmagjord välling:

• Fördelar: Du har full kontroll över ingredienserna och kan undvika tillsatser. Det är också möjligt att anpassa receptet efter ditt barns specifika behov eller allergier.
• Nackdelar: Den hemlagade versionen kan ha lägre halter av vissa näringsämnen, såsom järn, jämfört med berikade köpta alternativ. Det kräver också mer tid och förberedelse.

Köpt välling:

• Fördelar: Dessa produkter är ofta berikade med viktiga vitaminer och mineraler, inklusive järn, vilket är viktigt för små barns utveckling. De är också praktiska och tidsbesparande.
• Nackdelar: Du har mindre kontroll över ingredienserna, och vissa produkter kan innehålla tillsatser som du kanske vill undvika.

Hur ofta kan jag ge välling till mitt barn?

Det finns ingen exakt rekommendation för hur ofta du kan ge välling, men det är viktigt att erbjuda en varierad kost för att säkerställa att ditt barn får i sig alla nödvändiga näringsämnen. Livsmedelsverket påpekar att järnberikad gröt eller välling är bra även under barnets andra levnadsår. Du måste inte ge barnet varken gröt eller välling, men det är viktigt att du tänker på att ge barnet en järnrik kost. Du kan lära dig mer om detta i mitt blogginlägg om barn och järn. Det är också viktigt att introducera olika smaker och konsistenser för att främja ditt barns matvanor och utveckling.

Vikten av järn i barnets kost

Järn är ett essentiellt näringsämne för små barn och järnbrist kan leda till hälsoproblem. Eftersom hemlagad välling ofta innehåller mindre järn än berikade varianter är det viktigt att komplettera med andra järnrika livsmedel i barnets kost. För mer information om vikten av järn och hur du kan säkerställa att ditt barn får tillräckligt, läs mitt blogginlägg om barn och järn.

En kort sammanfattning om välling

Att välja mellan hemmagjord och köpt välling beror på dina prioriteringar och ditt barns behov. Hemmagjord välling ger dig kontroll över ingredienserna och möjligheten att undvika tillsatser, medan köpt välling ofta är berikad med viktiga näringsämnen, särskilt järn. Oavsett vad du väljer är det viktigt att erbjuda en varierad kost med olika smaker och konsistenser för att stödja barnets utveckling.

Vill du ha mer vägledning kring matintroduktion och näringsrik barnmat? Kika in min onlinekurs om mat för små barn, där jag går igenom allt du behöver veta för att göra matresan både enkel och rolig!

Källor: SLV.SE, 1177.SE, SEMPER, DietistNet för uträkning av näringsinnehåll

Jag vet precis hur det känns. Ena dagen älskar barnet tomat, nästa dag petas den bort med en rynkad näsa. Det är helt normalt att barn går igenom faser där de är mer skeptiska mot vissa rätter och livsmedel. Deras aptit kan också variera, inte minst under och efter sjukdom. Men ibland behöver vi alla konkreta tips och råd för att stötta barnet i att våga prova mer mat – och veta när det kan vara dags att ta hjälp.

Jag har därför tagit del av råd från barnläkare, forskare och barnspecialister för att samla de bästa tipsen till dig. Många av dessa råd går också hand i hand med att skapa matglädje, eftersom en positiv och lustfylld inställning till mat ofta gör det lättare för barnet att våga smaka nytt. Jag vill också passa på att tipsa om Smakexpeditionen och min egen onlinekurs, som hjälper dig att känna dig trygg i matintroduktionen. Mer om det nedan. Här kommer nu smarta och beprövade knep för att försöka få ditt barn att äta mer varierat:

Låt barnet vänja sig vid nya smaker – i sin egen takt

Det är lätt att tro att ett barn ”ogillar” en viss maträtt eller livsmedel efter bara ett försök, men forskning visar att det kan ta 10–15 gånger innan barnet accepterar en ny smak. Så ha tålamod!

• Börja med små portioner – en pytteliten bit broccoli på tallriken är mindre skrämmande än en hel bukett.
• Blanda det nya med det bekanta – servera den nya maten tillsammans med något barnet redan gillar. Det kan till exempel vara bröstmjölk eller ett livsmedel.
• Fortsätt erbjuda, men utan press – tvinga eller muta inte, det kan skapa negativa associationer.

Tips från barnläkare: Att låta barnet få klämma, lukta och undersöka maten kan öka nyfikenheten och vilja att smaka.

Skapa en positiv och trygg måltidssituation

Måltider ska vara trevliga, inte en kamp. Här är några sätt att göra matstunden mer avslappnad:

• Ät tillsammans – barn gör som vi gör, så visa att du gillar att äta varierat.
• Undvik distraktioner – stäng av skärmar och ha fokus på måltiden.
• Gör maten inbjudande – skär grönsaker i roliga former eller låt barnet plocka själv från skålar.

Tips från barnspecialister: Oroa dig inte om barnet äter lite vissa dagar – aptiten varierar naturligt. Se istället till att det finns hälsosamma val vid varje måltid.

Låt barnet vara delaktigt i matlagningen

Barn som får vara med och laga mat känner sig mer motiverade att smaka.

• Låt barnet välja en ingrediens i affären.
• Be dem hjälpa till att röra om, hälla eller lägga upp maten.
• Gör det till en lek – ”Vilken färg har paprikan?” eller ”Vad tror du den här smakar?”.

Tips från forskare: Studier visar att barn som hjälper till i köket oftare provar nya livsmedel.

Lek er till nyfikenhet med Smakexpeditionen

Att göra mat till något roligt och spännande kan hjälpa barn att våga prova nya smaker. Smakexpeditionen har skapat en pysselbok för barn mellan 3–6 år som gör just detta. Genom klistermärken, spel och kreativa uppgifter får barnen utforska mat i en lekfull miljö, utan press vid matbordet. På så sätt kan de långsamt vänja sig vid nya livsmedel och bli mer nyfikna på att smaka.

Boken är perfekt för dig som har ett barn som är skeptiskt till nya smaker och vill hitta ett lättsamt sätt att närma sig utmaningen. Vi har själva ett exemplar hemma. Den är rolig, snygg och på ett kreativt och bra sätt har den uppmuntrat min äldsta son Alfred (då 5 år gammal) att smaka på några nya grejer. Kika in deras bok här: Smakexpeditionen.

När ska du ta hjälp?

Om ditt barns selektiva ätande skapar oro, påverkar deras tillväxt eller leder till näringsbrist, kan det vara bra att söka professionellt stöd. Prata med er kontakt på BVC eller besök er vårdcentral för att få hjälp.

Tecken på att det kan vara bra att vända sig till en expert:

• Om barnet endast äter ett fåtal livsmedel och vägrar allt annat.
• Om maten orsakar stora konflikter vid varje måltid.
• Om barnet tappar vikt eller växer dåligt.

Lär dig allt om matäventyret

Om du har en bebis i din närhet och vill ge det en trygg och enkel väg in i matvärlden, kolla in min onlinekurs om matintroduktion. Här går jag igenom allt från näringslära och smaksensationer till hur du gör måltider roliga och stressfria.

Läs mer om kursen här: kurser.mellistipset.se

Dela gärna dina egna erfarenheter

Att få sitt barn att äta mer varierat kan ta tid, men med tålamod, lekfullhet och rätt strategier går det! Hoppas du fått med dig nya verktyg från detta inlägg. Och kom ihåg – du är inte ensam i detta!

Har du ett superknep som funkat hos er? Kommentera gärna nedan!

Detta blogginlägg bygger på råd och forskning från: Barnläkare och barnspecialister via 1177 Vårdguiden. Forskare inom barnnutrition och ätbeteende via Karolinska Institutet. Barnspecialister och dietister via Knodd.se. Selektivt ätande och stöd via Smakexpeditionen

Är det okej att små barn äter choklad och sådant med kakao i?

Många föräldrar undrar om det är lämpligt att ge kakao och choklad till sina barn. Enligt Svenska Livsmedelsverket finns det inga specifika rekommendationer i råden till spädbarn och barn som avråder oss från att ge kakao till barn, men det finns vissa saker att tänka på.

Skillnaden mellan kakao och choklad

Kakao är det pulver som utvinns från kakaobönan efter att fettet, kakaosmöret, har separerats. Det har en intensiv chokladsmak men är naturligt bittert och innehåller inget tillsatt socker. Choklad, däremot, består av en blandning av kakaomassa, kakaosmör, socker och ibland mjölk. Mörk choklad innehåller mer kakao och mindre socker än mjölkchoklad, medan vit choklad inte innehåller någon kakao alls – bara kakaosmör, socker och mjölkpulver.

Kakao och koffein

Kakao innehåller små mängder koffein, som bland annat kan påverka barns sömn och nervsystem. Även om mängden koffein är låg i en portion kakao, kan det vara bra att begränsa intaget för yngre barn. Solid Starts* skriver att smakprov av livsmedel som innehåller kakao kan erbjudas från 6 månaders ålder, men det är klokt att vänta med regelbunden introduktion tills barnet är äldre, med hänsyn till koffeininnehållet och eventuella allergener. Allergi mot kakao är däremot väldigt ovanligt.

Teobromin och tungmetaller i kakao

Förutom koffein innehåller kakao även teobromin, ett ämne som liknar koffein men har mildare stimulerande effekter. Teobromin finns naturligt i kakao och är generellt ofarligt i små mängder. Det är en av anledningarna till att choklad kan vara giftigt för djur som hundar, men människor bryter ner ämnet snabbare.

Kakao kan även innehålla små mängder tungmetaller, som kadmium, eftersom kakaoträdet tar upp mineraler från jorden där det växer. Halterna varierar beroende på ursprung och odlingsmetod. I Sverige finns gränsvärden som reglerar hur mycket kadmium som får finnas i kakao och vid normal konsumtion utgör det ingen hälsorisk för barn. Vill du vara extra försiktig kan du välja ekologisk kakao eller kakao från områden med lägre halter av tungmetaller.

Sockerinnehåll i choklad

Färdiga chokladkakor, chokladdrycker, chokladgodis osv innehåller ofta stora mängder tillsatt socker, vilket kan påverka barns hälsa, tänder och matvanor. Livsmedelsverket rekommenderar att små barn får så lite tillsatt socker som möjligt. Därför är det bäst att välja chokladprodukter med lägre sockerhalt eller att baka själv med kakao. Du hittar många goda och näringsrika recept utan tillsatt socker här på mellistipset.se. Och har det blivit en del kakao i veckan kan du såklart välja att ta lite mindre kakao i receptet.

Baka med kakao till barn

Jag kontaktade Svenska Livsmedelsverket och frågade specifikt om det går bra att ge små barn kakao. De svarade:

”Vi avråder inte från det i våra råd för spädbarn, barn 1-2 år eller barn över 2 år. Kakao innehåller små mängder koffein, men det har ingen betydelse när du bakar en kaka. Barn under ett år får gärna smaka.”

Efter detta utlåtande bakar jag och gör en del recept med kakao till små barn, men använder då ofta en ganska liten mängd i recepten. Det du som vuxen kan tänka på är att inte ge saker med kakao till små barn alltför ofta, eller i för stora mängder.

Hur mycket kakao och choklad kan barn äta?

Det finns inga exakta riktlinjer för hur mycket kakao eller choklad ett barn kan äta. En bra tumregel är att använda små mängder kakao när du lagar till barn. Och för barn, framförallt barn under två år, är det bäst att minimera intaget av färdiga kakor, choklad, godis, saft, läsk och annat som innehåller mycket tillsatt socker.

Nyttiga recept med kakao från Mellistipset

Jag använder kakao i flera av mina recept som är anpassade för barn. Troligen äter barnet inte upp en hel sats muffins eller chokladbollar på en dag, så på det stora hela kommer barnet få i sig en rätt liten mängd kakao när du serverar mina recept. Du kan självklart välja att ta lite mindre kakao i receptet om du hellre vill det. Här är några receptfavoriter:

• Chokladgrötpinnar – Snabbt och gott mellanmål eller fika som du bakar i mikron.
• Chokladbollar – Ett bättre alternativ till traditionella chokladbollar.
• Chokladmilkshake – En god och näringsrik milkshake med banan och kakao.
• Slät chokladgröt – Ljuvlig gröt med smak av choklad.

Sammanfattning

Kakao kan absolut användas som ingrediens i något du bakar eller lagar och ges till barn i alla åldrar. Det innehåller lite koffein, som barn annars ska undvika, men använder du en liten mängd kakao kan barn äta det. Choklad, till exempel chokladgodis, chokladkakor, färdiga chokladdrycker osv, innehåller ofta mycket socker och lite näring. Då barn ständigt växer och utvecklas behöver de få i sig mycket näring och därför bör dessa sötsaker ges med måtta till barn. Baka då mycket hellre mina goda recept med kakao i! Då får barnet i sig godsaker med näring i sig och som är utan tillsatt socker.

Hoppas du gillade dessa tips och råd. Kommentera gärna hur du tänker kring kakao och barn eller om du har något annat på hjärtat kopplat till detta. Kanske vill du berätta om ditt favoritrecept med kakao?

 

*Solid Starts är en amerikansk plattform som erbjuder vägledning kring vilka livsmedel som är säkra för bebisar, när de kan introduceras och hur de bäst serveras. De grundar sina råd på forskning och expertutlåtanden från näringsexperter, logopeder och barnläkare.

Källor: Livsmedelsverket och Solid Starts

Så hjälper du ditt barn att må bättre

Magsjuka hos barn kan kännas överväldigande för både barn och föräldrar. Jag vet precis hur det är – jag har själv haft några intensiva dygn med magsjuka här hemma. Men det finns knep och råd som kan hjälpa både stora och små att återhämta sig snabbare. Här delar jag mina bästa tips och såklart med några goda recept som passar perfekt när magen krånglar.

Viktigt att tänka på vid magsjuka

En av de viktigaste sakerna vid magsjuka är att undvika uttorkning. Barn förlorar snabbt vätska vid kräkningar och diarré, så försök att få i dem små mängder vätska ofta. Bröstmjölk eller modersmjölksersättning går utmärkt att ge. Annat kan vätskeersättning, hemmagjord eller från apoteket, vara en bra lösning.

Magsjuka kan också vara en känslomässigt jobbig upplevelse för barn, särskilt om de är små och inte förstår vad som händer. Många barn kan bli rädda när de kräks. Visa att du finns där som stöd och tröst och försök skapa lugn omkring dem. Men kom ihåg att vara noga med handhygienen för att undvika att smitta sprids vidare i familjen.

Håll också koll på barnets allmäntillstånd. Om barnet är väldigt trött, har svårt att få i sig vätska eller om symtomen pågår länge, kontakta vården. För fler råd och varningssignaler, läs mer på 1177 Vårdguiden.

Magsjuk av bär?

Visste du att frysta importerade bär kan vara en källa till magsjuka? Virussmitta, som norovirus, kan finnas på bären. Livsmedelsverket rekommenderar att alltid koka frysta bär i minst en minut innan de äts, speciellt om de kommer från länder utanför EU. Jag har tidigare skrivit mer om detta i mitt blogginlägg: Måste man koka alla bär?

Tips på stoppande mat vid diarré

Förutom min goda blåbärssoppa kommer här en lista på livsmedel och mat som kan ha stoppande effekt vid diarré.

• Blåbär (även torkade blåbär)
• Bananer (särskilt mogna bananer)
• Vitt ris
• Morötter
• Palttunnbröd
• Majs och majsgröt
• Vitt bröd
• Havregrynsgröt utan mjölk
• Potatis (kokt)
• Naturell yoghurt med levande bakteriekultur (kan hjälpa att återställa balansen i tarmfloran)

Goda recept som hjälper vid magsjuka

Att få i barnet näring och vätska kan vara en utmaning, men här är några recept som brukar gå hem.

• Blåbärssoppa med mandelbiskvier – Blåbär är både gott och har en stoppande effekt på magen. Kombinera med mina näringsrika mandelbiskvier för ett riktigt lyxigt mellanmål.
• Glass med vätskeersättning – Ett svalkande alternativ som också är ett smart sätt att få i barn vätska.
• Havgrynsgröt med banan och jordnötssmör – En favoritgröt här hemma.

För fler goda recept, kika runt här på mellistipset.se!

Håll barnet sysselsatt – lugna lekar och aktiviteter

När barnet börjar känna sig lite bättre, men fortfarande är hemma och återhämtar sig, kan det vara skönt att hitta på lugna aktiviteter tillsammans. Här är några tips på vad ni kan göra:

• Läs en bok tillsammans.
• Spela kort, memory eller ett brädspel.
• Lägg pussel eller bygg ett torn med klossar.
• Pyssla eller rita tillsammans.

Lär dig allt om att introducera mat till små barn

Om du är förälder till ett litet barn och känner dig osäker på hur du ska introducera mat, då är min onlinekurs perfekt för dig. I kursen går jag igenom allt du behöver veta – från vilka livsmedel barn bör undvika och hur du går från puré till bitar av mat. Läs mer om kursen här.

Källor: 1177 Vårdguiden och Livsmedelsverket