Kategori: Snabbfakta

Ska barn verkligen inte äta salt? Är det farligt om de smakar av vår mat som innehåller salt? Kan de äta leverpastej med salt i och vad menar man egentligen med att “inte salta för mycket”?

Råd om barn och salt kan lätt skapa förvirring. Vissa tolkar det som att barn inte får äta något med salt i, medan andra gärna saltar barnens mat. I det här inlägget reder jag ut vad som gäller enligt Livsmedelsverkets forskning, hur man kan tänka i praktiken och hur jag själv har gjort som förälder.

Behöver barn salt?

Ja. Salt (natrium) behövs för att kroppen ska fungera – bland annat för vätskebalans, nerver och muskler. I praktiken får de flesta i sig tillräckligt med salt genom en vanlig, varierad kost. Salt finns nämligen naturligt i många livsmedel och i mat, vilket gör att man sällan behöver tillsätta extra salt själv. Därför skriver jag ofta “1 nypa salt (ej till bebis)” i mina recept. Inte för att äldre barn eller vuxna behöver mer salt, utan för att många barn redan får i sig tillräckligt med salt via maten i övrigt.

➜  Till mina goda recept!

Livsmedelsverket har samtidigt sett att vi i Sverige generellt äter för mycket salt. Ett högt saltintag över tid kan öka risken för högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Och eftersom små barns njurar ännu inte är fullt utvecklade har de svårare att hantera stora mängder salt. Därför ligger fokus i rekommendationerna på att begränsa tillsatt salt – inte för att kroppen inte behöver salt, utan för att en varierad kost oftast redan ger det salt vi behöver.

Salt finns naturligt i många livsmedel

En del väljer att salta barnets mat för att de är rädda att barnet inte ska få i sig tillräckligt med salt, men vi får inte glömma att många livsmedel och mat redan innehåller salt/natrium. Det gör att både vuxna och barn ofta får i sig tillräckligt med salt även om man aldrig använder saltkaret hemma. Salt/Natrium finns i till exempel:

• grönsaker, till exempel oliver, rödbetor, spenat med mera
• baljväxer, så som kikärtor och bönor
• bröd och bakverk
• fisk och skaldjur
• ostar och andra mejeriprodukter
• pålägg, så som leverpastej, skinka, ost, kaviar med flera
• färdiga rätter, till exempel köttbullar, korv, sushi, hamburgare med mera
• mat som serveras på förskola eller restaurang

Vanliga snacks i Sverige som innehåller mycket salt

Det är ofta här det största saltintaget finns, snarare än i hemlagad mat. Exempel på snacks och livsmedel som ofta innehåller mycket salt:

• majskakor
• chips
• popcorn
• charkprodukter
• många ostar
• salta kex

Det handlar inte om förbud, utan om hur ofta och i vilka mängder de förekommer.

➜  Läs mer om Barn och popcorn här!

Hur mycket salt kan ett barn äta per dag?

Livsmedelsverket rekommenderar att vi vuxna inte äter mer än 6 gram salt per dag och att barn från 1 år gärna inte ska äta mer än ca 3 gram salt per dag. Men hur mycket är egentligen det? 3 gram salt motsvarar ungefär en 0,5 tesked, men vi får inte glömma att många livsmedel och mat redan innehåller salt och att den oftast räcker utan att vi saltar maten. För att göra siffran mer begriplig har jag gjort en liten lista där du kan se hur mycket ett barn kan äta av det för att få i sig ungefär maxdosen av salt per dag. Detta är bara en ungefärlig lista för att lättare förstå. Det betyder inte att ett barn bör äta så här mycket av dessa livsmedel per dag. Ta det med en nypa salt 😉

Livsmedel	Mängd som innehåller ca 3 g salt
Falukorv	ca 175 g (ca 6 skivor)
Fiskpinnar	ca 300 g
Gröna oliver	ca 75–90 g (ca 15 stycken)
Bröd med ost	ca 5 smörgåsar
Pasta	Mycket – innehåller i princip inget salt
Banan	Mycket – innehåller i princip inget salt
Majs	ca 750–1000 g
Ägg	ca 2 500 g (ca 40 stycken)
Köttbullar	ca 175 g (ca 10 stycken)
Leverpastej (skivbar)	ca 130 g (ca 8 skivor)

Exemplen ovan visar ungefär hur olika livsmedel kan bidra till saltintaget – inte hur ett barn bör äta under en dag.

Välj joderat salt – därför är det viktigt

Salt är också en viktig källa till jod, ett ämne som behövs för sköldkörtelns funktion och för barns utveckling. I Sverige är joderat salt en av de viktigaste jodkällorna. Om du använder salt i matlagningen är det därför bra att välja joderat salt, även när du lagar mat till barn.

➜  Här finns joderat salt!

Hur jag själv har gjort som förälder

När mina barn var under 1 år saltade jag aldrig den mat jag själv lagade till dem, men använde mig av mycket annat för att smaksätta maten så som lök, vitlök, olika örter, peppar, vinäger osv. Det var mitt sätt att följa Livsmedelsverkets råd kring tillsatt salt.

Samtidigt har jag inte varit rädd för att låta dem äta annan mat som innehåller salt, till exempel att smaka av vår mat eller äta livsmedel där salt redan ingår i mindre mängd. För mig har balansen varit viktigare än perfektion. Att se till helheten, snarare än att försöka undvika salt till varje pris.

Viktigt att komma ihåg

• Barn behöver salt, men i mindre mängd än vuxna
• Undvik att salta mat till barn under 1 år
• Barn får ofta i sig tillräckligt med salt från annan mat
• Ge inte barn för mycket salta snacks för ofta
• Välj joderat salt

Att laga mat till barn ska inte vara stressande. Kunskap, balans och lite perspektiv räcker väldigt långt.

Källor: Svenska livsmedelsverket och Livsmedelsdatabasen

Behöver barn välling för att få i sig tillräckligt med järn?

Många föräldrar funderar över välling och järn och undrar om barn verkligen behöver välling för att få i sig tillräckligt med järn. Det är en vanlig och helt rimlig fråga – särskilt eftersom järn är ett viktigt näringsämne under småbarnsåren.

I det här inlägget går jag igenom hur det faktiskt ligger till, skillnaden mellan köpt och hemmagjord välling och vilka andra sätt det finns att bidra med järn i barnets kost – utan stress, pekpinnar eller snabba lösningar.

Varför är järn viktigt för barn?

Järn behövs bland annat för blodbildning och för barnets utveckling. Under spädbarnstiden föds barnet med järnförråd, men efter ungefär 6 månaders ålder minskar dessa successivt. Därför blir det viktigt att erbjuda järnrik mat när barnet börjar äta mer än bara bröstmjölk eller modersmjölksersättning.

Välling och järn – hur mycket järn innehåller välling?

När man pratar om välling och järn är det viktigt att skilja på köpt välling och hemmagjord välling.

Köpt välling

Färdig välling som säljs i butik är oftast järnberikad. Det innebär att järn har tillsatts och att vällingen kan bidra med en relativt stor mängd järn per portion.

Hemmagjord välling

Hemmagjord välling innehåller däremot oftast mindre järn, om den inte görs på järnberikade produkter eller järnrika råvaror. Det betyder inte att hemmagjord välling är ett sämre alternativ, men den bidrar generellt med mindre järn än den köpta varianten.

Vill du fördjupa dig ytterligare har jag gjort en mer detaljerad jämförelse mellan färdigköpt och hemmagjord välling, där jag går igenom skillnader i näringsinnehåll, användning och vad som kan vara bra att tänka på i vardagen.

👉 Läs jämförelsen mellan färdigköpt och hemmagjord välling

Behöver barn välling för att täcka järnbehovet?

Kort svar: nej – barn behöver inte välling för att få i sig tillräckligt med järn.

Järn kan tillföras via många olika livsmedel, till exempel:

• kött och fisk
• ägg
• baljväxter
• järnberikad gröt
• spannmålsprodukter och frön

Välling kan fungera som ett av flera alternativ, men det är inte ett måste. Det viktigaste är helheten i barnets kost över tid.

Hur kan man järnberika barnets kost – utan välling?

För många barn fungerar det bra att få i sig järn via vanlig mat. Det kan handla om att:

• erbjuda järnrika livsmedel regelbundet
• kombinera järnrika livsmedel med C-vitamin för bättre upptag
• använda järnrika råvaror i vardagsrecept

Jag har samlat mer kunskap om detta här: Barn och järn

Hemmagjord välling och järninnehåll

Om du väljer hemmagjord välling kan valet av mjölsort spela roll för järninnehållet. Generellt gäller att:

• Teffmjöl innehåller mest järn
• därefter kommer bovete
• och sedan havre

Jag har skapat recept på hemmagjord välling som du hittar här:

• Välling på teffmjöl
• Bovetevälling
• Havrevälling

Om järntillskott till barn

I vissa situationer kan järntillskott behövas, till exempel vid särskilda kostupplägg eller om ett barn inte får i sig tillräckligt med järn via maten. Prata med BVC eller annan vårdpersonal om du känner dig osäker kring detta. Kosttillskott ska inte ersätta en varierad kost, utan ses som ett komplement när det finns ett konstaterat behov.

För dig som vill läsa mer har jag skrivit ett separat inlägg om ett vanligt förekommande järntillskott:
👉 Mini Ferrum – vad är det?

👉 Barn och kosttillskott – behöver barn det?

En personlig reflektion

Hos oss har välling aldrig varit en stor del av barnens kost. Dels eftersom mina barn inte varit särskilt intresserade av välling, men också eftersom jag tidigt valde att fokusera på att erbjuda annan mat med järnrikt innehåll.

Jag vet att välling kan fungera bra i många familjer, men för oss blev det naturligt att istället lägga fokus på den större matresan – att låta barnen möta olika konsistenser, smaker och livsmedel i vanlig mat. Det är också därför jag vill förmedla att det finns flera vägar – och att man kan hitta lösningar som fungerar i just sin egen familj.

Det var också här mitt intresse för barnmat och järn tog fart. Jag började fördjupa mig i hur man kan skapa näringsrika mellanmål och måltider med järnrika ingredienser, vilket så småningom ledde till att jag utbildade mig till kostrådgivare och startade Mellistipset.

Kort sammanfattning

• Köpt välling är oftast järnberikad
• Hemmagjord välling innehåller vanligtvis mindre järn
• Barn behöver inte välling för att få i sig järn
• Järn kan komma från många olika livsmedel
• Valet av mjölsort påverkar järninnehållet i hemmagjord välling
• Vid misstanke om järnbrist ska alltid vårdpersonal kontaktas

Vill du ha fler praktiska tips kring barnmat och vardagsrutiner? På Mellistipset delar jag kunskap, recept och inspiration som är tänkt att fungera i verkligheten med fokus på trygghet, flexibilitet och matglädje.

 

Källor: Livsmedelsverket, 1177 Vårdguiden, Semper, Solid Starts.

 

Undrar du över när barn kan börja äta popcorn? Det är en god idé att vänta med popcorn tills barnet blivit en riktig fena på att tugga. Här hemma äter vi gärna popcorn med näringsjäst. Det är både gott och näringsrikt!

Popcorn är inget man måste äta, men det är ett populärt och festligt snacks. Det finns ingen fast åldersgräns för popcorn, men det är viktigt att känna till att popcorn räknas som en kvävningsrisk för små barn. Risken beror på popcornens torra konsistens, ojämna form och små hårda skal, som kan fastna i halsen.

Kvävningsrisken gäller framför allt barn under 4 års ålder, men kan även förekomma hos äldre barn. Därför är det klokt att vänta med popcorn tills barnet är riktigt duktigt på att tugga och svälja mat ordentligt. Många barn utvecklar denna förmåga någonstans runt 2–3 års ålder, men alla barn är olika och befinner sig på olika stadier i sitt matäventyr.

Så introducerar du popcorn

När du introducerar popcorn första gången är det en god idé att:

• låta barnet sitta ner lugnt
• börja med ett popcorn i taget
• alltid sitta med barnet och ha uppsikt

Undvik att ge popcorn när barnet leker, springer runt eller äter i bilen.

Om barnet sätter i halsen

Att gå en första hjälpen- eller HLR-kurs kan göra att du känner dig mer trygg och förberedd om olyckan skulle vara framme. Det finns flera aktörer som erbjuder kurser anpassade för föräldrar till små barn.

Är popcorn nyttigt?

Popcorn kan vara ett helt okej snacks. De innehåller fibrer och fullkorn, men färdiga popcorn kan innehålla mycket salt. Till barn är det därför bättre att välja naturella popcorn utan salt och istället krydda själv, till exempel med näringsjäst.

➜  Läs mitt blogginlägg om Barn och salt här!

Popcorn vs majskakor

Frågan om majskakor är lättare för små barn att äta än popcorn dyker ofta upp. Majskakor har en annan konsistens än popcorn och kan i vissa fall upplevas som lättare för små barn att hantera, eftersom de ofta löses upp något lättare i munnen och saknar hårda skal.

Det finns ingen fast åldersgräns för majskakor heller. Samtidigt är även majskakor torra och spröda, vilket innebär att de – precis som andra torra snacks – kan innebära en kvävningsrisk om barnet ännu inte har tillräckligt utvecklad tugg- och sväljförmåga. Sitt därför alltid med barnet när det äter.

Det kan vara klokt att vänta med majskakor tills barnet blivit tryggare i sitt ätande och kan tugga och svälja ordentligt, ofta runt 2–3 års ålder, men även här spelar barnets individuella mognad stor roll.

Barn bör undvika riskakor

Barn under 6 år bör undvika riskakor. Livsmedelsverket har visat att små barn som äter riskakor regelbundet kan få i sig relativt mycket arsenik. Arsenik är ett ämne som man bör få i sig så lite som möjligt av, eftersom långvarigt intag kan öka risken för bland annat cancer.

Ett bättre alternativ till riskakor för barn är till exempel majskakor, som generellt innehåller betydligt lägre halter arsenik.

Vill du hellre bjuda på något annat än popcorn? Här på Mellistipset hittar du massor av mina bästa recept på näringsrika mellanmål och fika för barn, framtagna för att vara både goda, enkla och anpassade för små magar.

➜ Till receptsidan

En trygg guide för bebisar och små barn

Barnets mage är ett ämne som ofta väcker frågor och ibland oro under småbarnsåren. Det är inte ovanligt att barnets mage reagerar annorlunda i perioder, särskilt när barnet börjar äta mat.

I det här inlägget har jag samlat sådant som många småbarnsföräldrar undrar över när det gäller bebisars och små barns magar. Här får du också tips på livsmedel som är bra vid hård respektive lös mage och när det kan vara klokt att ta hjälp vidare.

Barns magar utvecklas – och reagerar ibland

Bebisars och små barns matsmältningssystem är fortfarande under utveckling. Tarmen mognar stegvis, bakteriefloran förändras och kosten ser ofta olika ut från dag till dag. Det gör att även avföringen kan variera, både i konsistens och hur ofta barnet bajsar.

Magbesvär kan till exempel uppstå i samband med att barnet börjar äta fast föda, vid nya livsmedel, allergi, sjukdom, när barnet får tänder eller förändrade rutiner. Det är vanligt att magen reagerar ibland, men det betyder inte att barnet ska behöva gå runt med ont eller långvariga besvär. Ofta finns det saker som kan hjälpa.

När barnet är hård i magen

Hård eller trög mage är något som många små barn upplever i perioder, inte minst i samband med matintroduktion eller förändringar i kosten. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att förstoppning inte är ett normaltillstånd som barnet ska behöva acceptera – även om det är vanligt förekommande.

En hård mage kan märkas genom att barnet bajsar mer sällan, att avföringen är hård eller att barnet verkar spänna sig och ha ont. I många fall kan både kost, vätska och rörelse spela roll.

Mat som ofta kan hjälpa vid hård mage

Vissa livsmedel kan bidra till att göra avföringen mjukare genom sitt innehåll av fibrer och vätska:

• Päron – färska, tillagade eller som puré
• Plommon eller torkade plommon
• Aprikos – färsk eller torkad (finhackad/mosad till små barn)
• Kiwi – kan hjälpa vissa barn tack vare naturliga enzymer
• Mango – fiberrik och mild
• Havregryn och havregröt – innehåller lösliga fibrer
• Tillagat äpple eller äppelmos utan tillsatt socker

För bebisar är det oftast klokt att servera frukt i mosad eller tillagad form och att öka fibermängden försiktigt.

Rörelse och magmassage

För större barn kan rörelse hjälpa tarmen att komma igång. För bebisar som ännu inte rör sig själva kan magläge, där barnet får ligga på magen och träna nacke och överkropp, vara ett sätt att stimulera rörelse.

Mild magmassage kan också upplevas lindrande för vissa barn. Då används mjuka cirkelrörelser över magen, i medurs riktning (åt klockans håll), eftersom tarmen går i den riktningen.

Goda recept som kan hjälpa vid hård mage

• Pärongröt med ägg och hallon
• Len päronkräm
• Nyttig glass med kiwi och jordgubb
• Äppelmos utan tillsatt socker

När barnet är lös i magen

Lös mage kan bero på flera saker, till exempel vid en förkylning, magsjuka eller att magen reagerar på något i kosten. I de här situationerna handlar det ofta om att lugna magen och undvika att belasta den ytterligare.

Det är också viktigt att känna till att ett barn ibland kan vara förstoppat och samtidigt ha lös avföring, så kallad förstoppningsdiarré. Det innebär att hård avföring sitter längre upp i tarmen, medan lösare avföring passerar förbi. Detta kan göra det extra svårt att förstå vad som egentligen är problemet.

Mat som ofta kan fungera vid lös mage

Mild och lättsmält mat upplevs ofta som snällast när magen är i obalans:

• Blåbär – särskilt tillagade, torkade eller som blåbärssoppa
• Kokt morot – lättsmält och stabiliserande
• Banan – mild och ofta stoppande
• Risgröt eller vitt ris
• Kokt potatis

Vid lös mage är det extra viktigt att barnet får i sig vätska, särskilt om det bajsar ofta.

👉 Vid magsjuka kan du läsa mer här!

Gott att äta vid lös mage

En len kräm på blåbär och äpple, serverad i små portioner och gärna ljummen, kan fungera som ett skonsamt mellanmål när aptiten är låg.

• Blåbärssoppa med mandelbiskvier
• Enkel bananglass
• Banan- och blåbärsmuffins

När kosten inte räcker hela vägen

Ibland hjälper inte kostjusteringar fullt ut. Magen fortsätter att krångla, barnet har ont eller problemen kommer tillbaka. För många föräldrar kan detta kännas både frustrerande och tungt, särskilt när man försökt anpassa maten på olika sätt.

Återkommande magbesvär hos bebisar och små barn kan ibland hänga ihop med omogna tarmar, komjölksproteinallergi eller annan födoämnesöverkänslighet. Detta är relativt vanligt hos små barn och kan i vissa fall växa bort med tiden. Samtidigt är det inte alltid enkelt att avgöra vad som är orsaken, och ibland kan läkemedelsbehandling behövas efter utredning.

Om barnet ofta har ont i magen, inte bajsar regelbundet, har blod i avföringen, inte går upp i vikt som förväntat eller tydligt påverkas i vardagen, är det viktigt att ta kontakt med BVC, Bumm eller vårdcentral för vidare bedömning. Det finns hjälp att få, och du behöver inte reda ut allt på egen hand.

Några ord på vägen

Barns magar följer sällan ett rakt mönster. De påverkas av utveckling, mat, rutiner och sådant som inte alltid går att sätta fingret på. För många familjer handlar det om att prova sig fram försiktigt, justera längs vägen och ta hjälp när det behövs.

Maten kan vara ett stöd, men inte alltid hela lösningen. Att uppmärksamma barnets signaler och våga ta kontakt med vården när oron finns är ofta det som skapar mest trygghet på sikt.

Källor: LIVSMEDELSVERKET, Knodd, 1177.se och Solidstarts.com

Barnets mage | Hård mage hos barn | Lös mage hos barn | Förstoppning bebis | Mat vid hård mage | Mat vid lös mage | Barnmat | Bebismat | Skonsam mat för magen | Småbarn och matsmältning | Mjölkproteinallergi barn | Tips till småbarnsföräldrar

Behöver barn extra vitaminer och mineraler (egentligen)?

Jag vill börja med att vara riktigt tydlig: Barn får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler om de äter en varierad kost. Det är också vad Livsmedelsverket och 1177 Vårdguiden rekommenderar.

Men… låt oss vara helt ärliga. Barn är inte alltid superpeppade på grönsaker, fisk, äter blodpudding varje vecka osv. Vissa barn äter lite i perioder, andra är selektiva eller har allergier. Och en del barn har en funktionsnedsättning eller en magproblematik som gör det ännu svårare. Då kommer den där vanliga frågan: Behöver mitt barn kosttillskott?

I det här inlägget går jag igenom allt du behöver veta, helt utan pekpinnar, med svenska riktlinjer som grund och tips på några trygga kosttillskott som kan vara värdefulla när behov finns. Vi går igenom vad barn behöver äta för att få i sig tillräckligt med näring. Vi ser också på hur vanliga näringsbrister faktiskt är i Sverige och vilka som förekommer oftast. Till sist får du en genomgång av utvalda kosttillskott – när de kan hjälpa och när de faktiskt gör störst nytta.

Så… vad behöver barn egentligen få i sig varje vecka?

NNR – Nordiska Näringsrekommendationerna – har kartlagt vad barn bör äta för att få i sig tillräckligt med näring. Deras råd bygger på omfattande forskningsgenomgångar och tas fram av oberoende forskare i hela Norden. Här är de livsmedelsgrupper som är extra viktiga för barn att få i sig varje vecka, tillsammans med exempel på livsmedel:

Frukt och grönt – gärna flera gånger om dagen och i olika färger.

Fullkorn – havregryn, fullkornspasta och grovt bröd.

Baljväxter – ärter, bönor och linser.

Fisk 2–3 gånger i veckan, särskilt fet fisk.

Mejeriprodukter eller berikade växtbaserade alternativ

Nötter och frön – mixade eller malda för små barn. Kan också användas i matlagning, se mina recept här på Mellistipset.

Järnrika livsmedel – exempelvis blodpudding, leverpastej, tofu, nötkött, baljväxter samt järnberikad gröt och välling.

Jodrika livsmedel – mager fisk, skaldjur, ägg samt mjölk och mejeriprodukter. Använd gärna joderat salt i matlagningen, men i måttliga mängder.

Om dessa livsmedelsgrupper finns med i barnets kost är chansen stor att näringsbehoven täcks naturligt.

Vanliga näringsbris­ter hos barn i Sverige

Även om de flesta barn får i sig det de behöver, finns det några ämnen som oftare blir bristfälliga. Det beror oftast på att barn ibland äter väldigt ensidigt. Jag har tittat närmare på vilka eventuella brister barn har i Sverige och överst kommer det som är vanligast brist på hos barn.

Järnbrist (vanligast hos små barn)

Järnbrist eller låga järnvärden är särskilt vanligt hos barn mellan 6 och 24 månader, men det är viktigt att få i sig tillräckligt med järn även senare i barndomen. Järn är bland annat viktigt för den mentala utvecklingen. Järn finns framförallt i animaliska livsmedel som kött, blodpudding och leverpastej, men även i fisk, ägg, baljväxter, fullkorn samt i järnberikade produkter som välling och gröt.

Många barn har svårt att få i sig tillräckligt med järn genom maten, särskilt om de äter väldigt lite av järnrika livsmedel. Blodpudding är ett av de mest järnrika livsmedel vi har, och för barn som inte äter det eller andra järnrika alternativ regelbundet kan det snabbt bli svårt att täcka behovet. Barns järnbehov är dessutom högt i relation till hur lite de äter, vilket gör att det ibland nästan är “matematiskt” svårt att få ihop det via kosten ensam.

Ett järntillskott kan ibland behövas, till exempel vid vegetarisk kost, vid långvarigt selektivt ätande, om barnet inte äter järnberikad välling eller gröt, eller om kosten helt enkelt inte innehåller så många järnrika livsmedel som blodpudding, kött eller mycket baljväxter. Järntillskott blir också aktuellt om blodprov visar låga järnvärden.

➜ Läs mer om Barn och järn här!

D-vitaminbrist (rekommenderas till alla barn 0–2 år)

D-droppar rekommenderas av Livsmedelsverket fram till tvåårsdagen, men äldre barn kan också behöva extra D-vitamin, till exempel om de äter lite fisk och berikade produkter, bär heltäckande kläder, har mörkare hudton eller vistas mycket lite i solen. Under vinterhalvåret får ingen i Sverige tillräckligt med D-vitamin från solen, vilket gör kosten extra viktig. D-vitamin finns framförallt i fet fisk, berikade produkter och äggula.

Omega-3-brist (om barnet inte äter fisk)

Barn rekommenderas äta fisk 2–3 gånger i veckan, gärna fet fisk, för att få i sig tillräckligt med omega-3. Många barn gör inte det, vilket gör att intaget lätt blir lågt. Omega-3 finns främst i fet fisk, men även i rapsolja och valnötter.

Jodbrist

Dina jodvärden kan bli låga om du undviker mager fisk, ägg, skaldjur, mejerier och jodberikat salt. Barn ska inte äta för mycket salt.

B12-brist (främst vid vegankost)

B12-brist är vanligast främst vid vegankost. B12 finns i animaliska livsmedel eller berikade växtbaserade alternativ.

Fiberbrist

Fibrer är viktiga för barns matsmältning, tarmhälsa, immunförsvar och mättnad. Fibrer finns främst i frukt, bär, grönsaker, baljväxter, fullkorn, frön och nötter.

När kan kosttillskott vara ett värdefullt komplement?

Här kommer de situationer där kosttillskott kan vara relevant:

• Barnet äter inte tillräckligt med järnrika livsmedel
• Barnet äter väldigt selektivt under längre tid
• Allergier begränsar maten kraftigt
• Barnet äter strikt växtbaserat
• Aptiten är låg på grund av sjukdom eller magproblem
• BVC eller läkare rekommenderar det

Viktigt att tänka på är att små barn oftast inte kan svälja hela tabletter. Pulver och droppar är oftast bäst. Kombinera gärna inte flera järnrika produkter (till exempel järnberikad välling + järntillskott + multivitamin med järn). Följ alltid doseringen på förpackningen. Kosttillskott ersätter inte varierad kost.

Järnberikad välling och gröt – något många glömmer

Många föräldrar vet inte varför BVC ofta rekommenderar välling eller gröt under småbarnsåren. Anledningen är enkel: många färdiga sorter är berikade med järn, jod, kalcium och flera viktiga vitaminer. Det innebär att ett barn kan få en stor del av sitt dagliga järnbehov just genom dessa produkter, särskilt under perioder då aptiten är liten eller när barnet ännu inte äter så mycket av den vanliga maten.

Välling och gröt är förstås inget barn måste äta. Det går alldeles utmärkt att servera hemlagad mat eller hemlagad gröt i stället. Hemlagad gröt innehåller i regel betydligt mindre järn än de färdiga, men det går enkelt att berika den själv (mer om hur du gör det längre ner i inlägget). Andra fina järnkällor är till exempel blodpudding, leverpastej, kött, baljväxter och järnberikade produkter.

Samtidigt kan det vara bra att känna till att välling i stora mängder ibland kan konkurrera ut annan mat. Små barn som dricker mycket välling kan ibland bli mätta på den och därför missa tillfällen att öva på olika smaker och konsistenser – en viktig del av matäventyret och smakutvecklingen. Det betyder inte att välling är dåligt, utan bara att balansen kan vara hjälpsam.

Och sedan kommer det viktiga: De flesta barn slutar förr eller senare med välling eller gröt. När det sker försvinner ofta en av barnets största järnkällor, medan järnbehovet är exakt detsamma. Om man inte då erbjuder andra järnrika livsmedel, eller berikar maten på annat sätt, uppstår lätt ett glapp. Det är en av anledningarna till att järnbrist är så vanligt hos små barn.

Kosttillskott jag själv skulle välja till mina barn (när det behövs)

Som sagt – maten ska alltid vara grunden, men ibland räcker den inte hela vägen. Om du vet att ditt barn får i sig för lite av något och funderar på att komplettera med ett tillskott, så vill jag dela några produkter som jag själv upplever som genomtänkta och av god kvalitet. De är utvecklade av svenska aktörer och saknar onödigt tillsatt socker eller utfyllnad – något jag personligen tycker är viktigt när det gäller barn. Det här är inga måsten, utan exempel på alternativ att titta närmare på om ditt barn verkligen behöver ett tillskott. Tillsammans råkar de också täcka just de näringsämnen där brister är vanligast bland barn i Sverige – framför allt järn, D-vitamin och omega-3.

Kom ihåg: överskrid aldrig rekommenderad daglig dos, och rådgör gärna med BVC eller sjukvården om du känner dig osäker. Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas.

Tuggbara alternativ (viktigt att tänka på)

Det finns också tuggbara multivitaminer. Vad du kan behöva veta innan du väljer dem är att de ser ut som godis, kan vara sötade och innehålla syror om kan vara tuffa mot tänderna. De kan vara ett alternativ för äldre barn, men läs alltid innehållsförteckningen noga och se till att barnet förstår att det inte är godis.

Kan man ta blodprov för att se om barnet har brist? Ja – när det finns en rimlig anledning

Om du misstänker att ditt barn kan ha en brist går det självklart att kontakta BVC eller vårdcentralen för att ta ett blodprov. Det kan vara ett värdefullt sätt att få tydliga svar och slippa gissa. Det betyder däremot inte att alla barn behöver provtas ”för säkerhets skull”. Det ska finnas en rimlig anledning, till exempel om matsituationen länge varit väldigt ensidig eller om barnet visar symtom som oroar dig.

Jag vill också betona att det sällan är hjälpsamt att ge extra vitaminer eller mineraler ”i fall att”. Det är ofta bättre att först ta reda på om det verkligen finns en brist och därefter ge rätt typ av tillskott vid behov. Samtidigt kan sunt förnuft räcka långt: märker du att barnet får i sig för lite av något specifikt kan just det tillskottet vara rimligt att komplettera med.

Hur du kan hjälpa barn att våga äta mer varierat

Det är hjälpsamt att stärka barnets matglädje i vardagen och det kan också bidra till att barn äter mer varierat. Barn behöver ofta många, många exponeringar innan de vågar smaka. Här är några enkla sätt att stötta ditt barn:

Ät samma mat hela familjen. Barn lär sig mest genom att se dig äta och njuta.

Servera grönsaker före maten. Små skålar med gurka, paprika eller tomater medan ni lagar mat kan funka bättre än vid själva middagen. Spana gärna in mina ”lyxbrickor” som finns i en sparad händelse på Instagramkontot @mellistipset.

Prata om maten medan ni äter. Beskriv hur något smakar, luktar eller känns i munnen, det kan göra barnet mer nyfiken på mat.

Låt barnet hjälpa till. Små uppgifter som att röra i en skål, välja grönsak i affären eller duka fram kan öka viljan att smaka.

Gör det kravlöst. Barn behöver inte ”smaka för att få efterrätt”. Att bara ha maten på tallriken är ofta ett stort steg.

Matglädje är en långsiktig process och du gör redan mycket bara genom att erbjuda och vara en fin förebild.

Slutsats: Mat först – kosttillskott vid behov

Om ditt barn äter varierat klarar det oftast sitt näringsbehov utan tillskott, ibland kan järn vara undantaget. Järn är svårt att få tillräckligt av, även för oss vuxna. För att få i sig tillräckligt med järn behöver många barn äta till exempel blodpudding ungefär en gång i veckan samtidigt som det äter en varierad kost där också animaliska livsmedel finns med ibland.

Har du ett barn som äter väldigt ensidigt, har allergier, är selektiv eller har fått en konstaterad brist så kan ett tryggt kosttillskott vara ett fint komplement.

Det viktigaste:

• börja med maten
• följ svenska riktlinjer
• välj rätt form (pulver/droppar)
• kombinera inte flera tillskott, för mycket av något är inte bra
• ta prover vid oro

Mitt mål som kostrådgivare är alltid att stötta föräldrar i att låta maten komma först. Samtidigt vet jag att livet inte är perfekt, barn är olika och ibland kan ett tillskott vara det som får pusslet att gå ihop.

Jag hoppas att det här inlägget har gjort det lättare för dig att fatta ett välgrundat beslut kring kosttillskott utifrån just er situation. Kommentera gärna och ställ frågor nedan!

Källor: LIVSMEDELSVERKET – KOSTTILLSKOTT, LIVSMEDELSVERKET – VEM BEHÖVER EXTRA VITAMINER OCH MINERALER?, 1177 – ÄTA FÖR ATT MÅ BRA, RIKSHANDBOKEN BVC – VEGETARISK KOST TILL BARN, SEMPER – BERIKNING AV GRÖT OCH VÄLLING, TESTKOMPASSEN – JÄMFÖRELSE AV MULTIVITAMIN FÖR BARN

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas.

Mini Ferrum är en järnberikningsprodukt baserad på naturligt hemjärn från nötkreatur. Pulvret är varken veganskt eller vegetariskt. Följ alltid den rekommenderade dagliga dosen enligt förpackningen. Produkten bör inte användas som alternativ till en varierad kost och en hälsosam livsstil. Vid osäkerhet kring barnets järnbehov eller kombination med andra järnkällor, rådgör med BVC eller barnläkare.

barn kosttillskott | vitaminer för barn | när behöver barn extra vitaminer | barn som äter dåligt | selektivt ätande | brist på näring hos barn | järnbrist hos barn | D-vitamin för barn | omega-3 för barn | hur får barn i sig tillräckligt med näring | näringsrik mat för barn | tips för barn som inte äter | barnvänlig mat | matglädje för barn | få barn att våga smaka | barns aptit | småbarnskost | trygga kosttillskott barn | svensk barnmat | näring för småbarn

Mat som hjälper kroppen att varva ner

Äter ni middag tidigt och märker att ditt barn ofta blir hungrigt igen innan läggdags? Då kan ett lätt kvällsmellis vara perfekt – något som mättar lagom, är snällt mot magen och hjälper kroppen att komma till ro inför natten.

Men visste du att vissa livsmedel faktiskt sägs kunna påverka vårt lugn och sömn, på ett naturligt sätt? Här berättar jag mer om varför och tipsar om några bra livsmedel (och ett enkelt recept) som passar både bebisar och barn.

Därför kan vissa livsmedel hjälpa kroppen att varva ner

När vi äter påverkas kroppen på många sätt. Vissa näringsämnen är viktiga för att vi ska kunna slappna av och sova gott, bland annat:

Tryptofan – en aminosyra som kroppen använder för att bilda serotonin (vårt “må bra”-hormon) och melatonin (vårt sömnhormon). Finns naturligt i bland annat mjölk, havre och banan.

Magnesium – hjälper nervsystemet och musklerna att slappna av. Finns i t.ex. havre, nötter, frön och fullkornsprodukter.

Kolhydrater + protein – tillsammans gör de att tryptofan lättare tas upp i hjärnan, vilket kan bidra till en lugnare känsla i kroppen.

Det betyder inte att ett visst livsmedel gör ditt barn trött, men rätt sorts mat kan stötta kroppens naturliga förmåga att komma till ro.

Exempel på livsmedel som sägs kunna lugna kroppen

Här är några barnvänliga livsmedel som ofta lyfts fram i samband med lugn, sömn och återhämtning:

• Havre – full av långsamma kolhydrater och magnesium som ger jämn energi och kan bidra till lugn i kroppen.

• Banan – mild och mättande, med kalium, magnesium och lite tryptofan.

• Mjölk eller berikad växtdryck – en klassiker till kvällsmålet som känns trygg och rogivande.

• Blåbär – naturligt söta och rika på antioxidanter, perfekt i gröt eller smoothie.

• Mandelsmör – innehåller nyttiga fetter och magnesium som gör kvällsmelliset extra balanserat.

• Kiwi – fräsch och vitaminrik, och innehåller ämnen som ofta nämns i samband med god sömn.

• Ägg – rikt på protein och tryptofan, mättar utan att bli för tungt.

• Fullkornsbröd eller gröt – långsamma kolhydrater som stabiliserar energinivån inför natten.

• Pumpafrön – innehåller både magnesium och tryptofan. Perfekt att mixa ner i gröten.

• Avokado – rikt på magnesium och nyttiga fetter som hjälper kroppen att hålla sig mätt utan att bli “tung” i magen. Här är ett gott recept.

• Kikärtor – innehåller både magnesium och tryptofan. En liten sked hummus ihop med grönsaker kan vara ett bra kvällsmellis eller prova mina goda kikärtsfrallor.

Tänk “mjuka, näringsrika och lagom mättande” – det är nyckeln till ett bra kvällsmellis!

Många barn gillar också att avsluta dagen med välling och det kan absolut vara ett mysigt kvällsmål. Särskilt havrevälling passar bra, eftersom havre innehåller långsamma kolhydrater och magnesium som kan bidra till lugn i kroppen. Vill du prova att göra din egen? Här hittar du mitt recept på hemmagjord havrevälling.

Recept på kvällsgröt – passar att ge från 6 månaders ålder

ca 1–2 portioner

• 1 dl havregryn

• 2 dl valfri mjölkdryck

• 0,5 mosad banan

• 1 msk mandelsmör

• 1 skopa mini ferrum (valfritt för extra järn)

• Några blåbär eller kiwi

 

Gör så här:

1. Häll i havregryn och mjölk i en kastrull och låt koka upp på medelvärme medan du rör hela tiden. När gröten tjocknat, ta av kastrullen från värmen.
2. Mosa bananen med exempelvis en gaffel. Rör ner den mosade bananen, mandelsmöret och mini ferrum.
3. Häll upp gröten i en skål, toppa med några blåbär eller fint hackad kiwi och en skvätt mjölk. Servera!

 

Tips!

Om du vill ha en slätare konsistens – mixa gröten innan servering.

Skapa lugn runt kvällsmelliset

Förutom själva maten spelar miljön och rutinen stor roll. Försök skapa en lugn stund: släck ner, prata lågmält och ät tillsammans. Det blir ett mysigt avslut på dagen och hjälper både barn och föräldrar att varva ner.

Ett bra kvällsmellis behöver heller inte vara avancerat. Välj enkla, milda och näringsrika livsmedel som ger både mättnad och ro. Det handlar inte om att göra barnet trött – utan att ge kroppen rätt förutsättningar för en skön och trygg nattsömn.

Fler recept på barnvänliga mellanmål hittar du här på mellistipset.se och på mitt Instagramkonto @mellistipset.

Källor: Livsmedelsverket, 1177.se, Dietisternas Riksförbund och aktuell näringsforskning om kopplingen mellan mat, näring och sömn.

kvällsmellis | kvällsmål | lugnande mat för barn | barn och sömn | mellanmål | barnvänliga recept | mellis för barn | nyttiga mellanmål | barnmat tips | småbarnsföräldrar | matro

Fibrer hjälper magen att må bra, ger mättnad och främjar tändernas hälsa. Här går vi igenom hur mycket fibrer barn behöver, hur du gradvis vänjer deras kropp vid fiberrik mat och vad du kan göra om barnet blir lös eller trög i magen.

Varför är fibrer viktiga?

Fibrer stöder matsmältning och tarmfunktion, bidrar till mättnadskänsla och gör att man tuggar mer, vilket är bra för salivproduktionen och tänderna.

Hur mycket fibrer behöver barn?

Lagom för vuxna är ca 25–35 g per dag. Till små barn behöver man däremot prova sig fram vilken mängd som är lagom för just det barnet. Rekommenderat intag för barn mellan 1–2 år är ungefär 2–3 g/MJ. Barn i skolålder bör äta mer fibrer ju äldre de blir, för att i tonåren komma upp i samma mängd som vuxna.

Källor till fibrer – och i vilken mängd

Praktiska tips för att öka fiberintaget på ett lugnt sätt

• Börja med små mängder för yngre barn, öka långsamt.

• Kombinera frukt/grönsaker med fullkorn och baljväxter efter hand.

• Ge mycket vatten vid fiberrik kost – för att främja tarmrörelserna.

• Efter måltid kan barn gärna sitta och låta ”gastrokoliska reflexen” jobba – kroppens signal att tömma tarmen.

När magen reagerar – lös eller trög mage

• Alla barn reagerar olika på fibrer – en del blir lösa i magen och andra får i stället trög mage. Testa dig fram och anpassa efter ditt barns behov.

• För barn under 2 år är fullkornsprodukter ibland för starkt; bygg upp fiberintaget stegvis.

Vanliga frågor från föräldrar

När är fullkorn för mycket?

För barn under 2 år kan för mycket fullkorn ge lös mage eller göra att barnet äter för lite energität mat. Vänta och bygg upp långsamt när barnet är bra i magen.

Vad hjälper vid förstoppning?

Mer fibrer + mer vätska kan hjälpa – men om barnet blir för lös, ta bort en del fiberrika källor till det stabiliserar sig.

Hur mycket frukt och grönsaker?

För barn över 4 år rekommenderas ungefär 400 g frukt och grönsaker per dag. Det bidrar inte bara med fibrer utan även viktiga vitaminer och mineraler.

Mindre barn kan ha svårt att komma upp i så stora mängder. Då kan du tänka mer i banor av ”lite frukt eller grönsaker till varje måltid”. Ett par bitar paprika, rivna morötter, några blåbär eller en bit banan gör skillnad när det serveras regelbundet.

Ett annat bra tips är att göra egna goda smoothies eller fruktpuréer och ge. Du hittar många sådana goda recept här på Mellistipset.

Recepttips från Mellistipset

• Müslimuffins utan ägg – enkla att ta med som mellis.

• Chokladplättar – perfekt som både mellis eller frukost.

• Kräm med chiafrön, kiwi och banan – gör din egen klämmis!

• Saftiga äppelfrallor – gott som frukost, mellis eller kvällsmål.

Källor: Livsmedelsverket – Fibrer, Livsmedelsverket – Råd om mat för barn 0–5 år, 1177 – Barnets mat upp till 7 år, Rikshandboken – Hälsosamtal om matvanor, LIVSMEDELSDATABASEN

 

Bär är både gott och nyttigt – men visste du att vissa bär faktiskt kan innehålla virus om de inte hettas upp ordentligt? I det här inlägget får du veta vilka bär du bör koka, varför det är viktigt och vad som gäller för små barn. Informationen är baserad på Livsmedelsverkets aktuella rekommendationer.

Virus som kan orsaka magsjuka

Frysta importerade bär, främst hallon men även jordgubbar och andra sorters bär, kan bära norovirus eller i sällsynta fall hepatit A-virus. En orsak kan vara att bären hanteras med händerna, till exempel vid plockning och rensning, av någon som själv är sjuk. En annan orsak kan vara förorenat vatten. Om du sedan äter dessa bär kan du bli magsjuk. Den går över av sig själv inom några dagar, men är så klart inte rolig att få. Barn är också känsligare än oss vuxna då deras immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat. Därför är det extra viktigt att inte utsätta små barn för onödiga risker via maten.

Färska bär och svenska bär

Det är mycket ovanligt att dessa virus hittas på färska bär och svenska bär. Alltså är det fritt fram att äta dessa som de är, både du och barnen.

Så blir du av med viruset

Ett eventuellt virus försvinner från bären genom att koka dem i 1 minut. Att värma bären i ugnen eller i mikron skulle eventuellt också kunna funka om bären når 100 grader. Livsmedelsverket rekommenderar däremot endast kokning.

Metod	Effektivt mot virus?	Rekommendation
Koka	✅ Ja, tydlig	Koka minst 1 minut vid kokpunkt
Ugn	⚠️ Teoretiskt ja	Kan fungera om det når 100 °C inuti
Mikro	❌ Inte rekommenderat	Kan vara ojämn och ineffektiv

Detta gäller alltså endast frysta importerade bär. De färska bären och de svenska bären behöver du inte koka.

Barn och bär

Barn kan börja smaka på alla sorters bär redan från sex månaders ålder, eller som pyttesmå smakprover (exempelvis mixade bär) vid fyra månaders ålder. Men kom ihåg att koka de importerade frysta bären innan du serverar dem till barn! Små barn är extra känsliga för den här typen av virusinfektioner. Deras immunförsvar är inte fullt utvecklat, och vätskeförlust vid kraftiga kräkningar eller diarré kan snabbt bli allvarlig. Vill du lära dig mer om det stora matäventyret kan du gå min kurs här.

Måste man koka frysta grönsaker?

Nej, det behöver du inte. Frysta grönsaker är blancherade innan de fryses in, vilket innebär att de redan hettats upp snabbt och därmed är säkra att använda – även till små barn.

Mellistipsets recept med bär

Här på mellistipset.se finns ett stort utbud av goda recept på nyttiga mellanmål och fika. En del av dem med bär. Har du köpt frysta bär, dubbelkolla på förpackningen om de är svenska eller importerade så du vet om du behöver koka dem innan du använder dem i recepten. Många recept bakas även i ugnen eller kokas, då dör viruset. Här är några recept med bär i som jag tycker du ska testa:

• Snabb, god och enkel hallonsylt utan socker
• Krämig hallonglass med banan och avokado
• Gröt med blåbär och kanel
• Saftiga blåbärsmuffins

Sammanfattning – så här gör du med bär

Källor: Livsmedelsverket – Virus på frysta importerade bär och Fråga Livsmedelsverket – Frysta frukter och grönsaker till barn