Kategori: Tips med mera

Inlägget innehåller annonslänkar från Bodystore.

Behöver barn extra vitaminer och mineraler (egentligen)?

Jag vill börja med att vara riktigt tydlig: Barn får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler om de äter en varierad kost. Det är också vad Livsmedelsverket och 1177 Vårdguiden rekommenderar.

Men… låt oss vara helt ärliga. Barn är inte alltid superpeppade på grönsaker, fisk, äter blodpudding varje vecka osv. Vissa barn äter lite i perioder, andra är selektiva eller har allergier. Och en del barn har en funktionsnedsättning eller en magproblematik som gör det ännu svårare. Då kommer den där vanliga frågan: Behöver mitt barn kosttillskott?

I det här inlägget går jag igenom allt du behöver veta, helt utan pekpinnar, med svenska riktlinjer som grund och tips på några trygga kosttillskott som kan vara värdefulla när behov finns. Vi går igenom vad barn behöver äta för att få i sig tillräckligt med näring. Vi ser också på hur vanliga näringsbrister faktiskt är i Sverige och vilka som förekommer oftast. Till sist får du en genomgång av utvalda kosttillskott – när de kan hjälpa och när de faktiskt gör störst nytta.

Så… vad behöver barn egentligen få i sig varje vecka?

NNR – Nordiska Näringsrekommendationerna – har kartlagt vad barn bör äta för att få i sig tillräckligt med näring. Deras råd bygger på omfattande forskningsgenomgångar och tas fram av oberoende forskare i hela Norden. Här är de livsmedelsgrupper som är extra viktiga för barn att få i sig varje vecka, tillsammans med exempel på livsmedel:

Frukt och grönt – gärna flera gånger om dagen och i olika färger.

Fullkorn – havregryn, fullkornspasta och grovt bröd.

Baljväxter – ärter, bönor och linser.

Fisk 2–3 gånger i veckan, särskilt fet fisk.

Mejeriprodukter eller berikade växtbaserade alternativ

Nötter och frön – mixade eller malda för små barn. Kan också användas i matlagning, se mina recept här på Mellistipset.

Järnrika livsmedel – exempelvis blodpudding, leverpastej, tofu, nötkött, baljväxter samt järnberikad gröt och välling.

Jodrika livsmedel – mager fisk, skaldjur, ägg samt mjölk och mejeriprodukter. Använd gärna joderat salt i matlagningen, men i måttliga mängder.

Om dessa livsmedelsgrupper finns med i barnets kost är chansen stor att näringsbehoven täcks naturligt.

Vanliga näringsbris­ter hos barn i Sverige

Även om de flesta barn får i sig det de behöver, finns det några ämnen som oftare blir bristfälliga. Det beror oftast på att barn ibland äter väldigt ensidigt. Jag har tittat närmare på vilka eventuella brister barn har i Sverige och överst kommer det som är vanligast brist på hos barn.

Järnbrist (vanligast hos små barn)

Järnbrist eller låga järnvärden är särskilt vanligt hos barn mellan 6 och 24 månader, men det är viktigt att få i sig tillräckligt med järn även senare i barndomen. Järn är bland annat viktigt för den mentala utvecklingen. Järn finns framförallt i animaliska livsmedel som kött, blodpudding och leverpastej, men även i fisk, ägg, baljväxter, fullkorn samt i järnberikade produkter som välling och gröt.

Många barn har svårt att få i sig tillräckligt med järn genom maten, särskilt om de äter väldigt lite av järnrika livsmedel. Blodpudding är ett av de mest järnrika livsmedel vi har, och för barn som inte äter det eller andra järnrika alternativ regelbundet kan det snabbt bli svårt att täcka behovet. Barns järnbehov är dessutom högt i relation till hur lite de äter, vilket gör att det ibland nästan är “matematiskt” svårt att få ihop det via kosten ensam.

Ett järntillskott kan ibland behövas, till exempel vid vegetarisk kost, vid långvarigt selektivt ätande, om barnet inte äter järnberikad välling eller gröt, eller om kosten helt enkelt inte innehåller så många järnrika livsmedel som blodpudding, kött eller mycket baljväxter. Järntillskott blir också aktuellt om blodprov visar låga järnvärden. Vill du läsa lite mer om just barn och järn har jag ett separat blogginlägg om det här.

D-vitaminbrist (rekommenderas till alla barn 0–2 år)

D-droppar rekommenderas av Livsmedelsverket fram till tvåårsdagen, men äldre barn kan också behöva extra D-vitamin, till exempel om de äter lite fisk och berikade produkter, bär heltäckande kläder, har mörkare hudton eller vistas mycket lite i solen. Under vinterhalvåret får ingen i Sverige tillräckligt med D-vitamin från solen, vilket gör kosten extra viktig. D-vitamin finns framförallt i fet fisk, berikade produkter och äggula.

Omega-3-brist (om barnet inte äter fisk)

Barn rekommenderas äta fisk 2–3 gånger i veckan, gärna fet fisk, för att få i sig tillräckligt med omega-3. Många barn gör inte det, vilket gör att intaget lätt blir lågt. Omega-3 finns främst i fet fisk, men även i rapsolja och valnötter.

Jodbrist

Dina jodvärden kan bli låga om du undviker mager fisk, ägg, skaldjur, mejerier och jodberikat salt. Barn ska inte äta för mycket salt.

B12-brist (främst vid vegankost)

B12-brist är vanligast främst vid vegankost. B12 finns i animaliska livsmedel eller berikade växtbaserade alternativ.

Fiberbrist

Fibrer är viktiga för barns matsmältning, tarmhälsa, immunförsvar och mättnad. Fibrer finns främst i frukt, bär, grönsaker, baljväxter, fullkorn, frön och nötter.

När kan kosttillskott vara ett värdefullt komplement?

Här kommer de situationer där kosttillskott kan vara relevant:

• Barnet äter inte tillräckligt med järnrika livsmedel
• Barnet äter väldigt selektivt under längre tid
• Allergier begränsar maten kraftigt
• Barnet äter strikt växtbaserat
• Aptiten är låg på grund av sjukdom eller magproblem
• BVC eller läkare rekommenderar det

Viktigt att tänka på är att små barn oftast inte kan svälja hela tabletter. Pulver och droppar är oftast bäst. Kombinera gärna inte flera järnrika produkter (till exempel järnberikad välling + järntillskott + multivitamin med järn). Följ alltid doseringen på förpackningen. Kosttillskott ersätter inte varierad kost.

Järnberikad välling och gröt – något många glömmer

Många föräldrar vet inte varför BVC ofta rekommenderar välling eller gröt under småbarnsåren. Anledningen är enkel: många färdiga sorter är berikade med järn, jod, kalcium och flera viktiga vitaminer. Det innebär att ett barn kan få en stor del av sitt dagliga järnbehov just genom dessa produkter, särskilt under perioder då aptiten är liten eller när barnet ännu inte äter så mycket av den vanliga maten.

Välling och gröt är förstås inget barn måste äta. Det går alldeles utmärkt att servera hemlagad mat eller hemlagad gröt i stället. Hemlagad gröt innehåller i regel betydligt mindre järn än de färdiga, men det går enkelt att berika den själv (mer om hur du gör det längre ner i inlägget). Andra fina järnkällor är till exempel blodpudding, leverpastej, kött, baljväxter och järnberikade produkter.

Samtidigt kan det vara bra att känna till att välling i stora mängder ibland kan konkurrera ut annan mat. Små barn som dricker mycket välling kan ibland bli mätta på den och därför missa tillfällen att öva på olika smaker och konsistenser – en viktig del av matäventyret och smakutvecklingen. Det betyder inte att välling är dåligt, utan bara att balansen kan vara hjälpsam.

Och sedan kommer det viktiga: De flesta barn slutar förr eller senare med välling eller gröt. När det sker försvinner ofta en av barnets största järnkällor, medan järnbehovet är exakt detsamma. Om man inte då erbjuder andra järnrika livsmedel, eller berikar maten på annat sätt, uppstår lätt ett glapp. Det är en av anledningarna till att järnbrist är så vanligt hos små barn.

Kosttillskott jag själv skulle välja till mina barn (när det behövs)

Som sagt – maten ska alltid vara grunden, men ibland räcker den inte hela vägen. Om du vet att ditt barn får i sig för lite av något och funderar på att komplettera med ett tillskott, så vill jag dela några produkter som jag själv upplever som genomtänkta och av god kvalitet. De är utvecklade av svenska aktörer och saknar onödigt tillsatt socker eller utfyllnad – något jag personligen tycker är viktigt när det gäller barn. Det här är inga måsten, utan exempel på alternativ att titta närmare på om ditt barn verkligen behöver ett tillskott. Tillsammans råkar de också täcka just de näringsämnen där brister är vanligast bland barn i Sverige – framför allt järn, D-vitamin och omega-3.

Kom ihåg: överskrid aldrig rekommenderad daglig dos, och rådgör gärna med BVC eller sjukvården om du känner dig osäker. Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas.

Tuggbara alternativ (viktigt att tänka på)

Det finns också tuggbara multivitaminer. Vad du kan behöva veta innan du väljer dem är att de ser ut som godis, kan vara sötade och innehålla syror om kan vara tuffa mot tänderna. De kan vara ett alternativ för äldre barn, men läs alltid innehållsförteckningen noga och se till att barnet förstår att det inte är godis.

Kan man ta blodprov för att se om barnet har brist? Ja – när det finns en rimlig anledning

Om du misstänker att ditt barn kan ha en brist går det självklart att kontakta BVC eller vårdcentralen för att ta ett blodprov. Det kan vara ett värdefullt sätt att få tydliga svar och slippa gissa. Det betyder däremot inte att alla barn behöver provtas ”för säkerhets skull”. Det ska finnas en rimlig anledning, till exempel om matsituationen länge varit väldigt ensidig eller om barnet visar symtom som oroar dig.

Jag vill också betona att det sällan är hjälpsamt att ge extra vitaminer eller mineraler ”i fall att”. Det är ofta bättre att först ta reda på om det verkligen finns en brist och därefter ge rätt typ av tillskott vid behov. Samtidigt kan sunt förnuft räcka långt: märker du att barnet får i sig för lite av något specifikt kan just det tillskottet vara rimligt att komplettera med.

Hur du kan hjälpa barn att våga äta mer varierat

Det är hjälpsamt att stärka barnets matglädje i vardagen och det kan också bidra till att barn äter mer varierat. Barn behöver ofta många, många exponeringar innan de vågar smaka. Här är några enkla sätt att stötta ditt barn:

Ät samma mat hela familjen. Barn lär sig mest genom att se dig äta och njuta.

Servera grönsaker före maten. Små skålar med gurka, paprika eller tomater medan ni lagar mat kan funka bättre än vid själva middagen. Spana gärna in mina ”lyxbrickor” som finns i en sparad händelse på Instagramkontot @mellistipset.

Prata om maten medan ni äter. Beskriv hur något smakar, luktar eller känns i munnen, det kan göra barnet mer nyfiken på mat.

Låt barnet hjälpa till. Små uppgifter som att röra i en skål, välja grönsak i affären eller duka fram kan öka viljan att smaka.

Gör det kravlöst. Barn behöver inte ”smaka för att få efterrätt”. Att bara ha maten på tallriken är ofta ett stort steg.

Matglädje är en långsiktig process och du gör redan mycket bara genom att erbjuda och vara en fin förebild.

Slutsats: Mat först – kosttillskott vid behov

Om ditt barn äter varierat klarar det oftast sitt näringsbehov utan tillskott, ibland kan järn vara undantaget. Järn är svårt att få tillräckligt av, även för oss vuxna. För att få i sig tillräckligt med järn behöver många barn äta till exempel blodpudding ungefär en gång i veckan samtidigt som det äter en varierad kost där också animaliska livsmedel finns med ibland.

Har du ett barn som äter väldigt ensidigt, har allergier, är selektiv eller har fått en konstaterad brist så kan ett tryggt kosttillskott vara ett fint komplement.

Det viktigaste:

• börja med maten

• följ svenska riktlinjer

• välj rätt form (pulver/droppar)

• kombinera inte flera tillskott, för mycket av något är inte bra

• ta prover vid oro

Mitt mål som kostrådgivare är alltid att stötta föräldrar i att låta maten komma först. Samtidigt vet jag att livet inte är perfekt, barn är olika och ibland kan ett tillskott vara det som får pusslet att gå ihop.

Jag hoppas att det här inlägget har gjort det lättare för dig att fatta ett välgrundat beslut kring kosttillskott utifrån just er situation. Kommentera gärna och ställ frågor nedan!

Källor: LIVSMEDELSVERKET – KOSTTILLSKOTT, LIVSMEDELSVERKET – VEM BEHÖVER EXTRA VITAMINER OCH MINERALER?, 1177 – ÄTA FÖR ATT MÅ BRA, RIKSHANDBOKEN BVC – VEGETARISK KOST TILL BARN, SEMPER – BERIKNING AV GRÖT OCH VÄLLING, TESTKOMPASSEN – JÄMFÖRELSE AV MULTIVITAMIN FÖR BARN

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas.

Mini Ferrum är en järnberikningsprodukt baserad på naturligt hemjärn från nötkreatur. Pulvret är varken veganskt eller vegetariskt. Följ alltid den rekommenderade dagliga dosen enligt förpackningen. Produkten bör inte användas som alternativ till en varierad kost och en hälsosam livsstil. Vid osäkerhet kring barnets järnbehov eller kombination med andra järnkällor, rådgör med BVC eller barnläkare.

barn kosttillskott | vitaminer för barn | när behöver barn extra vitaminer | barn som äter dåligt | selektivt ätande | brist på näring hos barn | järnbrist hos barn | D-vitamin för barn | omega-3 för barn | hur får barn i sig tillräckligt med näring | näringsrik mat för barn | tips för barn som inte äter | barnvänlig mat | matglädje för barn | få barn att våga smaka | barns aptit | småbarnskost | trygga kosttillskott barn | svensk barnmat | näring för småbarn

Mat som hjälper kroppen att varva ner

Äter ni middag tidigt och märker att ditt barn ofta blir hungrigt igen innan läggdags? Då kan ett lätt kvällsmellis vara perfekt – något som mättar lagom, är snällt mot magen och hjälper kroppen att komma till ro inför natten.

Men visste du att vissa livsmedel faktiskt sägs kunna påverka vårt lugn och sömn, på ett naturligt sätt? Här berättar jag mer om varför och tipsar om några bra livsmedel (och ett enkelt recept) som passar både bebisar och barn.

Därför kan vissa livsmedel hjälpa kroppen att varva ner

När vi äter påverkas kroppen på många sätt. Vissa näringsämnen är viktiga för att vi ska kunna slappna av och sova gott, bland annat:

Tryptofan – en aminosyra som kroppen använder för att bilda serotonin (vårt “må bra”-hormon) och melatonin (vårt sömnhormon). Finns naturligt i bland annat mjölk, havre och banan.

Magnesium – hjälper nervsystemet och musklerna att slappna av. Finns i t.ex. havre, nötter, frön och fullkornsprodukter.

Kolhydrater + protein – tillsammans gör de att tryptofan lättare tas upp i hjärnan, vilket kan bidra till en lugnare känsla i kroppen.

Det betyder inte att ett visst livsmedel gör ditt barn trött, men rätt sorts mat kan stötta kroppens naturliga förmåga att komma till ro.

Exempel på livsmedel som sägs kunna lugna kroppen

Här är några barnvänliga livsmedel som ofta lyfts fram i samband med lugn, sömn och återhämtning:

• Havre – full av långsamma kolhydrater och magnesium som ger jämn energi och kan bidra till lugn i kroppen.

• Banan – mild och mättande, med kalium, magnesium och lite tryptofan.

• Mjölk eller berikad växtdryck – en klassiker till kvällsmålet som känns trygg och rogivande.

• Blåbär – naturligt söta och rika på antioxidanter, perfekt i gröt eller smoothie.

• Mandelsmör – innehåller nyttiga fetter och magnesium som gör kvällsmelliset extra balanserat.

• Kiwi – fräsch och vitaminrik, och innehåller ämnen som ofta nämns i samband med god sömn.

• Ägg – rikt på protein och tryptofan, mättar utan att bli för tungt.

• Fullkornsbröd eller gröt – långsamma kolhydrater som stabiliserar energinivån inför natten.

• Pumpafrön – innehåller både magnesium och tryptofan. Perfekt att mixa ner i gröten.

• Avokado – rikt på magnesium och nyttiga fetter som hjälper kroppen att hålla sig mätt utan att bli “tung” i magen. Här är ett gott recept.

• Kikärtor – innehåller både magnesium och tryptofan. En liten sked hummus ihop med grönsaker kan vara ett bra kvällsmellis eller prova mina goda kikärtsfrallor.

Tänk “mjuka, näringsrika och lagom mättande” – det är nyckeln till ett bra kvällsmellis!

Många barn gillar också att avsluta dagen med välling och det kan absolut vara ett mysigt kvällsmål. Särskilt havrevälling passar bra, eftersom havre innehåller långsamma kolhydrater och magnesium som kan bidra till lugn i kroppen. Vill du prova att göra din egen? Här hittar du mitt recept på hemmagjord havrevälling.

Recept på kvällsgröt – passar att ge från 6 månaders ålder

ca 1–2 portioner

• 1 dl havregryn

• 2 dl valfri mjölkdryck

• 0,5 mosad banan

• 1 msk mandelsmör

• 1 skopa mini ferrum (valfritt för extra järn)

• Några blåbär eller kiwi

 

Gör så här:

1. Häll i havregryn och mjölk i en kastrull och låt koka upp på medelvärme medan du rör hela tiden. När gröten tjocknat, ta av kastrullen från värmen.
2. Mosa bananen med exempelvis en gaffel. Rör ner den mosade bananen, mandelsmöret och mini ferrum.
3. Häll upp gröten i en skål, toppa med några blåbär eller fint hackad kiwi och en skvätt mjölk. Servera!

 

Tips!

Om du vill ha en slätare konsistens – mixa gröten innan servering.

Skapa lugn runt kvällsmelliset

Förutom själva maten spelar miljön och rutinen stor roll. Försök skapa en lugn stund: släck ner, prata lågmält och ät tillsammans. Det blir ett mysigt avslut på dagen och hjälper både barn och föräldrar att varva ner.

Ett bra kvällsmellis behöver heller inte vara avancerat. Välj enkla, milda och näringsrika livsmedel som ger både mättnad och ro. Det handlar inte om att göra barnet trött – utan att ge kroppen rätt förutsättningar för en skön och trygg nattsömn.

Fler recept på barnvänliga mellanmål hittar du här på mellistipset.se och på mitt Instagramkonto @mellistipset.

Källor: Livsmedelsverket, 1177.se, Dietisternas Riksförbund och aktuell näringsforskning om kopplingen mellan mat, näring och sömn.

kvällsmellis | kvällsmål | lugnande mat för barn | barn och sömn | mellanmål | barnvänliga recept | mellis för barn | nyttiga mellanmål | barnmat tips | småbarnsföräldrar | matro

Fibrer hjälper magen att må bra, ger mättnad och främjar tändernas hälsa. Här går vi igenom hur mycket fibrer barn behöver, hur du gradvis vänjer deras kropp vid fiberrik mat och vad du kan göra om barnet blir lös eller trög i magen.

Varför är fibrer viktiga?

Fibrer stöder matsmältning och tarmfunktion, bidrar till mättnadskänsla och gör att man tuggar mer, vilket är bra för salivproduktionen och tänderna.

Hur mycket fibrer behöver barn?

Lagom för vuxna är ca 25–35 g per dag. Till små barn behöver man däremot prova sig fram vilken mängd som är lagom för just det barnet. Rekommenderat intag för barn mellan 1–2 år är ungefär 2–3 g/MJ. Barn i skolålder bör äta mer fibrer ju äldre de blir, för att i tonåren komma upp i samma mängd som vuxna.

Källor till fibrer – och i vilken mängd

Praktiska tips för att öka fiberintaget på ett lugnt sätt

• Börja med små mängder för yngre barn, öka långsamt.

• Kombinera frukt/grönsaker med fullkorn och baljväxter efter hand.

• Ge mycket vatten vid fiberrik kost – för att främja tarmrörelserna.

• Efter måltid kan barn gärna sitta och låta ”gastrokoliska reflexen” jobba – kroppens signal att tömma tarmen.

När magen reagerar – lös eller trög mage

• Alla barn reagerar olika på fibrer – en del blir lösa i magen och andra får i stället trög mage. Testa dig fram och anpassa efter ditt barns behov.

• För barn under 2 år är fullkornsprodukter ibland för starkt; bygg upp fiberintaget stegvis.

Vanliga frågor från föräldrar

När är fullkorn för mycket?

För barn under 2 år kan för mycket fullkorn ge lös mage eller göra att barnet äter för lite energität mat. Vänta och bygg upp långsamt när barnet är bra i magen.

Vad hjälper vid förstoppning?

Mer fibrer + mer vätska kan hjälpa – men om barnet blir för lös, ta bort en del fiberrika källor till det stabiliserar sig.

Hur mycket frukt och grönsaker?

För barn över 4 år rekommenderas ungefär 400 g frukt och grönsaker per dag. Det bidrar inte bara med fibrer utan även viktiga vitaminer och mineraler.

Mindre barn kan ha svårt att komma upp i så stora mängder. Då kan du tänka mer i banor av ”lite frukt eller grönsaker till varje måltid”. Ett par bitar paprika, rivna morötter, några blåbär eller en bit banan gör skillnad när det serveras regelbundet.

Ett annat bra tips är att göra egna goda smoothies eller fruktpuréer och ge. Du hittar många sådana goda recept här på Mellistipset.

Recepttips från Mellistipset

• Müslimuffins utan ägg – enkla att ta med som mellis.

• Chokladplättar – perfekt som både mellis eller frukost.

• Kräm med chiafrön, kiwi och banan – gör din egen klämmis!

• Saftiga äppelfrallor – gott som frukost, mellis eller kvällsmål.

Källor: Livsmedelsverket – Fibrer, Livsmedelsverket – Råd om mat för barn 0–5 år, 1177 – Barnets mat upp till 7 år, Rikshandboken – Hälsosamtal om matvanor, LIVSMEDELSDATABASEN

 

Bär är både gott och nyttigt – men visste du att vissa bär faktiskt kan innehålla virus om de inte hettas upp ordentligt? I det här inlägget får du veta vilka bär du bör koka, varför det är viktigt och vad som gäller för små barn. Informationen är baserad på Livsmedelsverkets aktuella rekommendationer.

Virus som kan orsaka magsjuka

Frysta importerade bär, främst hallon men även jordgubbar och andra sorters bär, kan bära norovirus eller i sällsynta fall hepatit A-virus. En orsak kan vara att bären hanteras med händerna, till exempel vid plockning och rensning, av någon som själv är sjuk. En annan orsak kan vara förorenat vatten. Om du sedan äter dessa bär kan du bli magsjuk. Den går över av sig själv inom några dagar, men är så klart inte rolig att få. Barn är också känsligare än oss vuxna då deras immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat. Därför är det extra viktigt att inte utsätta små barn för onödiga risker via maten.

Färska bär och svenska bär

Det är mycket ovanligt att dessa virus hittas på färska bär och svenska bär. Alltså är det fritt fram att äta dessa som de är, både du och barnen.

Så blir du av med viruset

Ett eventuellt virus försvinner från bären genom att koka dem i 1 minut. Att värma bären i ugnen eller i mikron skulle eventuellt också kunna funka om bären når 100 grader. Livsmedelsverket rekommenderar däremot endast kokning.

Metod	Effektivt mot virus?	Rekommendation
Koka	✅ Ja, tydlig	Koka minst 1 minut vid kokpunkt
Ugn	⚠️ Teoretiskt ja	Kan fungera om det når 100 °C inuti
Mikro	❌ Inte rekommenderat	Kan vara ojämn och ineffektiv

Detta gäller alltså endast frysta importerade bär. De färska bären och de svenska bären behöver du inte koka.

Barn och bär

Barn kan börja smaka på alla sorters bär redan från sex månaders ålder, eller som pyttesmå smakprover (exempelvis mixade bär) vid fyra månaders ålder. Men kom ihåg att koka de importerade frysta bären innan du serverar dem till barn! Små barn är extra känsliga för den här typen av virusinfektioner. Deras immunförsvar är inte fullt utvecklat, och vätskeförlust vid kraftiga kräkningar eller diarré kan snabbt bli allvarlig. Vill du lära dig mer om det stora matäventyret kan du gå min kurs här.

Måste man koka frysta grönsaker?

Nej, det behöver du inte. Frysta grönsaker är blancherade innan de fryses in, vilket innebär att de redan hettats upp snabbt och därmed är säkra att använda – även till små barn.

Mellistipsets recept med bär

Här på mellistipset.se finns ett stort utbud av goda recept på nyttiga mellanmål och fika. En del av dem med bär. Har du köpt frysta bär, dubbelkolla på förpackningen om de är svenska eller importerade så du vet om du behöver koka dem innan du använder dem i recepten. Många recept bakas även i ugnen eller kokas, då dör viruset. Här är några recept med bär i som jag tycker du ska testa:

• Snabb, god och enkel hallonsylt utan socker
• Krämig hallonglass med banan och avokado
• Gröt med blåbär och kanel
• Saftiga blåbärsmuffins

Sammanfattning – så här gör du med bär

Källor: Livsmedelsverket – Virus på frysta importerade bär och Fråga Livsmedelsverket – Frysta frukter och grönsaker till barn