Kategorier
Tips med mera

Barnmat och portioner

Svenska Livsmedelsverket ger oss rådet om att tidigast från fyra månaders ålder ge barnet pyttesmå smakprov på mat som inte konkurrerar med amningen/ersättningen.  Vid cirka sex månader är det dags att börja vänja barnet att äta vanlig mat. Då kan du långsamt börja trappa upp storleken på maten till hela barnportioner. Här reder vi ut hur mycket barn ska äta och vad du kan servera för gott.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Babyland.

Alla barn är olika och äter olika mycket. Speciellt i början av smakäventyret. Låt barnet styra, men tänk på att öka mängden mat långsamt. Du kan läsa om mitt och första sonens smakäventyr här. Öva på olika konsistenser, smaker och att äta från sked. Till en början är det enklast om barnet får släta puréer. Denna fantastiska mixer använder jag. Öka långsamt upp till puréer med lite textur och introducera bitar vart eftersom barnet blir bättre på att hantera maten i munnen. Variera gärna sättet att servera maten på. Låt barnet få äta med händerna ibland och du kan även servera maten från en sked, matningsnapp, glas, pipmugg, flaska med sugrör, klämmispåse osv. Det är minst sagt en process att lära barn äta och man får räkna med kladd, många tallrikar i golvet och lite kväljningar.

Sitt med barnet
Håll alltid uppsikt över barn som äter. Ät gärna själv tillsammans med barnet och visa hur gott det är. Det kan uppmuntra nyfikenheten hos barnet.

Oro för att sätta i halsen
Vi är många som är oroliga för att barnet ska sätta i halsen, men vi får inte glömma att det är skillnad på att sätta i halsen och att något fastnar i halsen. Att helt undvika att ge barnet bitar av mat är inte en långsiktig lösning. Barnet måste nämligen få möjligheten att träna på att hantera maten i munnen så den också kan äta bitar utan att sätta i halsen. Kväljningar, hostningar och fräsande ljud är vanligt från barn som lär sig äta. Och när det låter så vet vi också att barnet kan andas. Blir barnet däremot plötsligt helt tyst så kan något ha fastnat och det kan behöva hjälp. Lär dig om hur du ska göra när någon satt i halsen.

Plockmat
Du kan börja servera plockmat, bitar av mat, när ditt barn kan sitta upp i en matstol och verkar intresserad av att få hålla i maten och äta själv. I början kan det vara svårt för barnet att pricka munnen. Övning ger färdighet. I början kan du prova att servera maten i stora bitar där du kan låta barnet få gnaga av en bit själv, t ex en ganska stor halverad kokt potatis. Många serverar mat i stavar, det gör det lätt för barnet att greppa och äta. Prova mina populära grötpinnar som finns i många goda smaker. Här är några av dem:
Grötpinnar med kanel och aprikos
Grötpinnar med chokladsmak
Grötpinnar med smak av morotskaka

Vad ska barn äta och vad bör undvikas?
Barn kan äta det vi vuxna äter, men en del livsmedel bör barn undvika tills de fyllt ett år t ex gröna bladgrönsaker, rödbetsjuice, opastöriserad mjölk, grön potatis, honung, riskakor och risdrycker, salt, socker, hela nötter (pga risk att fastna i halsen) samt te av fänkål och anis. På slv.se kan du läsa om allt detta.

Släng bränd mat
När livsmedel upphettas och maten blir bränd kan det bildas skadliga ämnen. Därför bör både barn och vuxna undvika att äta bränd mat. Kokad mat är mer lättsmält och bättre för magen än stekt och grillad mat.

Mellistipsets recept
Innehåller alltid ingredienser som alla får äta, även de allra minsta som precis börjat äta mat. Du och barnet avgör hur stora bitar och hur mycket barnet ska äta. De recept som ska stekas – stek på låg eller medelvärme för att undvika att maten blir bränd.

Kategorier
Snabbfakta Tips med mera

Varför behöver vi fibrer?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds.

Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Då det ofta krävs att man tuggar fiberrika livsmedel lite mer ökar salivproduktionen, vilket är bra för tänderna. I det här inlägget lär vi oss mer om fibrer.

Fibrer är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. För den som har problem med trög mage är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten och att äta mycket fibrer.

Hur mycket fibrer behövs per dag?
Lagom för vuxna är ca 25–35 g. Till små barn behöver man däremot prova sig fram vilken mängd som är lagom för just det barnet. Barn i skolålder bör äta mer fibrer ju äldre de blir, för att i tonåren komma upp i samma mängd som vuxna.

Barn och fibrer
En del barn, framför allt barn under två år, är känsliga för fibrer. Öka därför mängden fibrer långsamt så att barnet vänjer sig. Så länge barnet inte har besvär med magen är det bra att ge fiberrika livsmedel och öka mängden ju äldre barnet blir.

Hur får vi i oss fibrer?
Goda källor till fiber är frukt, rotfrukter, bönor, linser, ärtor och fullkornsbröd. Dessa mättar länge och innehåller även vitaminer och mineraler.

Förstoppning eller lös i magen
Det som brukar hjälpa en trög mage är att äta mer fibrer. Välj livsmedel med lägre fibrer i om du är för lös i magen. Generellt sett äter vi vuxna på tok för lite fibrer. Här kommer en lista på livsmedel så du får lite mer vetskap om vad som innehåller mycket respektive lite fibrer. Siffrorna är ungefärliga.

Fibrer per 100 g
Psylliumhusk 89,1 g
Torkade bruna bönor 16 g
Mandelmjöl 9,5 g
Pumpakärnor 9,2 g
Torkade aprikoser 9 g
Havregryn 9 g
Russin 6,1 g
Kikärtor 4,6 g
Gröna ärtor 4,4 g
Röda linser 4,1 g
Blåbär 3,1 g
Majs 2,9 g
Päron 2,7 g
Kiwi 2,7 g
Morot 2,4 g
Kokt potatis 2,3 g
Banan 1,5 g

För mycket fibrer?
En del barn kan bli lösa i magen medan andra blir tröga i magen om det blir för mycket fibrer och fullkorn. Hur mycket fibrer barn kan äta utan att magen påverkas varierar från ett barn till ett annat – pröva dig fram.

Källor: 1177 och Livsmedelsverket

Kategorier
Tips med mera

Istället för ägg

Ägg är bland det mest näringsrika vi kan äta. I äggulan finns i princip alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver (förutom c-vitamin).  Men det är tyvärr inte alla som tål eller vill äta ägg. Därför kommer här några tips på vad du kan byta ut ägget mot i Mellistipsets recept.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bodystore.

Testa dig fram och se vilket alternativ som passar vilket recept bäst. Tiden i ugnen kan behöva justeras något när du ersätter ägget. Dessa förslag motsvarar inte samma näring som ett ägg, men kan blir en riktigt god bakning.

  • 1 ägg = 3 msk kikärtsspad
  • 1 ägg = 0,5 dl mixat äpple + 0,5 tsk bakpulver
  • 1 ägg = 0,5 mosad banan
  • 1 ägg = 1 msk chiafrön + 3 msk vatten
  • 1 ägg = 1 msk vinäger + 1 tsk bakpulver
  • 1 ägg = 2 msk potatismos

Det finns även en produkt som heter Äggersättare från Khoisan Tea. Kanske kan den vara något att testa? Kommentera gärna och berätta vad du brukar byta ut ägget mot.

Goda recept och en onlinekurs om barn och mat

Letar du efter näringsrika recept för hela familjen? Ta en titt på mina receptböcker som är fyllda med godsaker utan gluten och tillsatt socker. Dessutom kan de flesta recepten med ägg i bytas ut mot något av ovanstående förslag. Om du också har en liten som ska börja med fast föda, kan min onlinekurs ge dig allt du behöver veta för att komma igång på ett säkert sätt. Läs mer på kurser.mellistipset.se!

Kategorier
Om Mellistipset Tips med mera

Vårt smakäventyr, kolik och goda mellis

När vi väntade barn funderade jag nog inte så mycket över vad jag skulle servera honom för mat när han blivit stor nog för det. Men vi fick en skrikande bebis med kolik och mycket magont. Bebismassage, läkarbesök, pysventiler och jakten på en lösning var något som fyllde våra dagar och nätter. Jag lärde mig att det inte alltid finns ett enkelt svar på barns magproblem, då barns tarmar inte är helt mogna när de föds. Det jag däremot kunde påverka var att lära mig mer om barn och mat, ge mitt barn de bästa förutsättningar för att få i sig mycket näring genom kosten och kanske på så sätt slippa de besvär som en mindre bra kost kan ge. Det var då smakäventyret började för oss.

Jag läste på en massa om kost samt kost för barn och lärde mig otroligt mycket, till exempel att barn inte måste äta färdig barnmat, dricka välling och hur otroligt viktigt det är att de får i sig mycket järn. I början lät jag min son få smaka på allt det jag åt. Sedan gjorde jag hopkok med olika smakkombinationer, jag mixade, mosade, blandade och hackade och lät min son äta olika livsmedel med olika texturer. Jag hade som mål att låta honom smaka på det mesta innan han fyllde två år, då neofobin brukar slå till; rädslan för nya saker (smaker).

Storlek och portioner
Många föräldrar oroar sig för om barnet äter tillräckligt, men vi får inte glömma att alla barn är olika och har kommit olika långt i sitt smakäventyr och det är okej. Jag tror att det viktigaste är att långsamt vänja de små magarna med riktigt mat och fortsätta ge bröstmjölk/ersättning det första året. Börja med pyttesmå smakprover av mat, ca ett kryddmått bara. Svenska Livsmedelsverkets råd är att börja med detta tidigast från fyra månaders ålder. T ex låta bebisen smaka på just det du själv äter. Doppa ditt finger i potatismoset eller i såsen och ge. Förr tuggade ofta föräldern själv maten och gav bebisen. När Alfred var fem månader började vi trappa upp portionen på maten. Detta gjorde vi i samråd med vår BVC-sköterska, då han var nyfiken på mat samt i hopp om att han skulle sova bättre på natten – vilket han också gjorde. Han valde själv att sluta äta helt på natten efter detta. Här kan man göra på olika sätt, anpassa efter ditt barn, men det jag tyckte funkade bra var att ge ersättning/bröstmjölk till mellis och mat på typiska tider för frukost, lunch och middag. Då var han heller inte superhungrig när vi skulle äta, vilket är en rätt bra förutsättning för att ha en glad unge vid matbordet. Ungefär så här såg vårt matschema ut:
06:00 – Ersättning/Bröstmjölk (så mycket han ville)
08.00 – Frukost (hemmagjord gröt)
10.00 – Ersättning/Bröstmjölk (så mycket han ville)
12.00 – Lunch (hemmagjord mat)
14.00 – Ersättning/Bröstmjölk (så mycket han ville)
16.00 – Middag (hemmagjord mat)
18.00 – Ersättning/Bröstmjölk (så mycket han ville)

Olika smaker och konsistens
När det gäller den hemmagjorda maten jag lagade så gjorde jag olika blandningar av grönsaker och rotfrukter med krydda så som vitlök, lök, citron, olika örter osv. Det blev mycket variation på maten, både i smak och konsistens. Ofta kokade jag flera bitar av grönsaker och rotfrukter ihop, sedan mixade jag dem i olika kombinationer och så frös jag in i små portionsformar – i början så små som en isbit. På så vis kunde jag plocka fram olika smaker till lunch och middag. Att äta samma sak till varje måltid blir ju tråkigt även för de allra minsta. Vi började som sagt trappa upp portionsstorleken när han var fem månader gammal. I början gav jag en portion lika stor som en isbit. Det mesta hamnade kanske utanför, men var ändå bra övning för honom. Efter några dagar trappade jag upp till två isbitar per portion, sedan tre, fyra osv. På så sätt vande sig hans mage vid maten. Vid sex månaders ålder fick han sedan äta så mycket som han ville och orkade. Då började jag också introducera små bitar eller stavar av mat. Jag lärde mig att en ärta är så liten att den inte ska kunna fastna i luftstrupen, men såklart ska man ändå alltid sitta med när ett barn äter. Det är heller inte ovanligt att barnet fräser, klöker osv när det äter. Det är ett sätt för dem att träna upp munnens muskler och hantera maten i munnen. Ju mer de får träna på detta blir också risken mindre för att de ska sätta i halsen.

Idag äter Alfred det som vuxna äter
Tidigt började han äta av den mat vi vuxna åt. Dessutom började jag baka egna så kallade grötpinnar. Ett fantastiskt litet mellanmål fyllt med fibrer, vitaminer och mineraler (bland annat järn) som ger barnet möjlighet att få i sig näring och samtidigt öva upp oralmotoriken och pincettgreppet. Det ledde till att jag började utveckla egna recept på mellanmål och fika, utan vitt socker och vetemjöl. Enkla, näringsrika och goda recept som går snabbt att göra och som hela familjen kan och vill njuta av. Dessutom är de flesta recepten järnrika och går att göra helt glutenfria och utan mejeriprodukter. Det var så jag startade Mellistipset.

Idag är min son drygt två år och han äter det som vi vuxna äter, oftast med god aptit.

Missa inte mina goda, näringsrika och enkla recept på mellanmål och fika här på mellistipset.se och min Instagram @mellistipset.

 

Mellistipset erbjuder tips och råd kring ditt barns matresa samt näringsrika och goda recept som passar hela familjen. Grundaren, kostrådgivaren och tvåbarnsmamman Isabelle Ståhl, arbetar för att främja hälsosamma matvanor hos barnfamiljer.

Receptbok

Ännu fler goda, snabba och nyttiga recept i boken.

Receptbok
Ännu fler goda och nyttiga recept i boken.