Kurser och recept inom barn och mat av kostrådgivare

Kategorier
Snabbfakta

Varför behöver vi kalcium?

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne som behövs för att bygga upp skelett och tänder samt för musklernas och nervernas funktion.

Hur får vi i oss kalcium?

Kalcium finns i de flesta livsmedel. Allra mest i mjölkprodukter, nötter och bladgrönsaker. Vegetabiliska alternativ till mjölk är ofta berikade med kalcium. Kolla innehållsförteckningen!

Hur mycket kalcium per dag?

Från 6 månaders ålder behöver vi få i oss 540 mg kalcium per dag och med åren stiger siffran upp till 800 mg för vuxna. Tonåringar, gravida och ammande behöver däremot lite extra kalcium per dag 900 mg.

Kalcium per 100 g

Parmesanost 1380 mg
Torkade nypon 310 mg
Sötmandel 265 mg
Sardiner i olja 191 mg
Mjölk, fil, yoghurt 120 mg
Berikad havredryck 120 mg
Ägg 52 mg
Kokta kikärter 47 mg
Kokt broccoli 33 mg

Kalciumbrist

Brist på kalcium är inte så vanligt. Långvarig brist kan orsaka benskörhet. Hos barn kan det leda till tillväxthämning. Det är inte alltid några symtom visas. Misstänker du kalciumbrist bör du kolla upp det.

Kan man få i sig för mycket?

Det är osannolikt att få i sig för mycket kalcium via kosten, men det kan överdoseras genom intag av kosttillskott. Förvara därför kosttillskott oåtkomligt för barn.

Järn och kalcium

Kalcium kan hämma upptaget av järn om de intas under en och samma måltid. Järn är något små barn har svårt att få tillräckligt av. Du kan läsa med om barn och järn här.

Vitamin D och kalcium

För att kroppen ska kunna ta upp kalcium behövs vitamin D. Det får vi från exempelvis solen, matfetter, fet fisk, mjölk och ägg. Barn under två år bör få droppar med vitamin D varje dag.

Källa: Livsmedelsverket
Kategorier
Snabbfakta

Rödbeta och spenat till barn?

Barn under ett år ska gärna inte äta bladgrönsaker eller dricka rödbetsjuice. Har du koll på varför? Här kommer snabbfakta om just detta.

Nitrat och nitriter

Nitrat och nitrit förekommer naturligt i många livsmedel, t ex i rödbeta och spenat. En för stor mängd av nitrat och nitrit kan vara skadligt. Därför avråder Livsmedelsverket barn under ett år att äta gröna bladgrönsaker samt rödbetsjuice.

Vad är en bladgrönsak?

Det är bladen från olika ätbara grönsaksväxter. T ex sallad, spenat och ruccola. Det finns även vilda bladgrönsaker så som maskros, mjölkört, kirskål och brännässlor. Grönkål tillhör däremot släktet kål och räknas inte som en bladgrönsak.

Kan små barn äta rödbeta?

Rödbeta, gulbeta, polkabeta med flera kan även barn under ett år äta. Däremot råder försiktighet att ge dem just rödbetsjuice.

Varför rödbeta men inte juicen?

Det krävs flera rödbetor för att göra rödbetsjuice och alltså innehåller ett glas juice mer nitrat än en färsk rödbeta. Därför ska barn under ett år inte dricka just rödbetsjuice.

Vad händer efter ett års ålder?

Vänta med att ge rödbetsjuice och större mängder gröna bladgrönsaker tills barnet är ett år. Därefter kan man öka mängden efter hand.

Mellistipsets recept

För att du ska kunna känna dig trygg med vad ditt barn äter så använder Mellistipset endast ingredienser som barn från fyra månader får smaka på. Prova dessa goda recept med rödbeta i:

Rödbetsplättar
Rödbetsmuffins

Läs gärna mer om detta här på Livsmedelverket samt denna artikel med frågor och svar om just detta.

Källa: Livsmedelsverket
Kategorier
Snabbfakta Tips med mera

Varför behöver vi fibrer?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Meds.

Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Då det ofta krävs att man tuggar fiberrika livsmedel lite mer ökar salivproduktionen, vilket är bra för tänderna. I det här inlägget lär vi oss mer om fibrer.

Fibrer är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. För den som har problem med trög mage är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten och att äta mycket fibrer.

Hur mycket fibrer behövs per dag?

Lagom för vuxna är ca 25–35 g. Till små barn behöver man däremot prova sig fram vilken mängd som är lagom för just det barnet. Barn i skolålder bör äta mer fibrer ju äldre de blir, för att i tonåren komma upp i samma mängd som vuxna.

Barn och fibrer

En del barn, framför allt barn under två år, är känsliga för fibrer. Öka därför mängden fibrer långsamt så att barnet vänjer sig. Så länge barnet inte har besvär med magen är det bra att ge fiberrika livsmedel och öka mängden ju äldre barnet blir.

Hur får vi i oss fibrer?

Goda källor till fiber är frukt, rotfrukter, bönor, linser, ärtor och fullkornsbröd. Dessa mättar länge och innehåller även vitaminer och mineraler.

Förstoppning eller lös i magen

Det som brukar hjälpa en trög mage är att äta mer fibrer. Välj livsmedel med lägre fibrer i om du är för lös i magen. Generellt sett äter vi vuxna på tok för lite fibrer. Här kommer en lista på livsmedel så du får lite mer vetskap om vad som innehåller mycket respektive lite fibrer. Siffrorna är ungefärliga.

Fibrer per 100 g

Psylliumhusk 89,1 g
Torkade bruna bönor 16 g
Mandelmjöl 9,5 g
Pumpakärnor 9,2 g
Torkade aprikoser 9 g
Havregryn 9 g
Russin 6,1 g
Kikärtor 4,6 g
Gröna ärtor 4,4 g
Röda linser 4,1 g
Blåbär 3,1 g
Majs 2,9 g
Päron 2,7 g
Kiwi 2,7 g
Morot 2,4 g
Kokt potatis 2,3 g
Banan 1,5 g

För mycket fibrer?

En del barn kan bli lösa i magen medan andra blir tröga i magen om det blir för mycket fibrer och fullkorn. Hur mycket fibrer barn kan äta utan att magen påverkas varierar från ett barn till ett annat – pröva dig fram.

Källor: 1177 och Livsmedelsverket

Receptbok

Ännu fler goda, snabba och nyttiga recept i boken.

Receptbok
Ännu fler goda och nyttiga recept i boken.